Historisk Tidskrift. Utgiven av Svenska historiska föreningen
  Hem Aktuellt Tidigare nummer Bli Medlem Annonsera Om Historisk Tidskrift För skribenter Föreningen In English
 

Historisk tidskrift 127:4 • 2007

Innehåll (Contents) 2007:4

Uppsatser (Articles)

Reflections on trans-national comparative history from an Anglo-Swedish perspective

Katarina Friberg, Mary Hilson och Natasha Vall

Fulltext (pdf)

Sammanfattning

Tankar kring komparation ur ett svenskt–engelskt perspektiv

Det nyväckta intresset för transnationell historia tycks beklagligtvis inte ha lett till att jämförande historia blivit mer utbredd än tidigare. Komparativ historia har kritiserats för att gå den nationella historiens ärenden genom att egentligen bara förstärka bilden av varje studerat fall som unikt. Utifrån författarnas egen forskning syftar uppsatsen till att visa att jämförande historia inte alls är oförenlig med de ambitioner att bryta med den nationella historien som den transnationella historien står för.

Hilson har genomfört en jämförande studie av det brittiska Labourpartiets och det svenska socialdemokratiska partiets framväxt under sent 1800- och tidigt 1900-tal. Studien, som undersökt utvecklingen i en stad i respektive land, visar hur en stor del av partibygget i båda länderna koncentrerades på att involvera lokala redan konstituerade arbetargrupper som kämpade för politiska mål och politiskt inflytande. I denna ömsesidiga process, i vilken också fackföreningarna spelade en roll och som tog mer eller mindre lång tid, påverkades såväl den lokala som den nationella nivån.

Friberg har gjort en jämförande studie av engelsk och svensk konsumentkooperation, från dess begynnelse fram till konsumtionssamhällets triumf. Den bärande frågan är varför den svenska kooperationen ledde den svenska omvandlingen mot dagens butikssystem, medan den engelska kooperationen tvärtom fick anpassa sig till en situation man inte varit med om att skapa. I stället för att, som brukligt, leta orsakerna i den omgivande nationella ekonomin har Friberg använt sig av lokalt föreningsmaterial och via det kunnat se hur de olika ländernas regelverk rörande organisering spelat större roll för föreningarnas strukturer och därmed också för deras olika sätt att möta konsumtionssamhällets utmaningar.

Även Vall jämför två städer i sin studie över hur Malmö och Newcastle försökte möta avindustrialiseringen. Det visar sig att de båda städerna använde sig av det allmännyttiga bostadsbyggandet som ett sätt att möta svårigheterna och att det inom detta område fanns både kontakter och idépåverkan dem emellan. Förutsättningarna för bostadsbyggandet var dock olika, vilket ledde till att den förda politiken fick olika resultat.

De tre författarna framhåller att Sverige och Storbritannien ofta har setts som varandras motsatser rörande ekonomisk och politisk historia under de senaste seklerna. Men betydelsen av dessa skillnader bör ifrågasättas. Egentligen förklarar inte dessa skillnader så mycket när det gäller de specifika frågor som författarna arbetat med i sin forskning, och de har därför valt att inte låta dessa dominera deras studier. Naturligtvis går det inte att bortse från nationella skillnader men lokala, jämförande studier gör det möjligt att tänka på ett nytt sätt kring hur lokala frågor och nationella strukturer hänger ihop och ger i slutändan resultat som kan påverka synen på de nationella förhållandena.

Studier som bara berör ett enskilt problem i ett land tenderar att se sina studieobjekt i förhållande till de övergripande nationella förhållandena och gynnar därmed externa förklaringar. Nationella studier av exempelvis konsumentkooperationen har sökt förklaringar till kooperationens utveckling i den nationella ekonomiska historien. Genom att läsa kooperationens historia i dess egna arkiv och leta efter interna förklaringsfaktorer kopplas inte den nationella kontexten bort, men den filtreras genom protokollen. Jämförelsen hjälper till att sortera bland de nationella förklaringarna.

Jämförande studier mellan länder har också den fördelen att de för det mesta tvingar historikern att uppmärksamma åtminstone två olika nationella historiografiska traditioner och utgör därmed ett stimulerande verktyg för att tänka kring historien. Genom att ställa nationella antaganden om det ena fallet i ljuset av det andra ges anledning att ifrågasätta dessa antaganden, vilket hjälper till att ifrågasätta den dominerande nationella bilden av historien. Den jämförande historien kan på så sätt hjälpa den nationella historien att undgå cirkelresonemang.

Keywords

comparison, cross-national history, trans-national history, historical method, Britain, Sweden