Historisk Tidskrift. Utgiven av Svenska historiska föreningen
  Hem Aktuellt Tidigare nummer Bli Medlem Annonsera Om Historisk Tidskrift För skribenter Föreningen In English
 

Historisk tidskrift 127:4 • 2007

Innehåll (Contents) 2007:4

Uppsatser (Articles)

Social politics and the welfare state. An international and a local perspective

Dirk Jan Wolffram

Fulltext (pdf)

Sammanfattning

Socialpolitik och välfärdsstat: internationella och lokala perspektiv

Den internationella och jämförande ansats som präglat den samhällsvetenskapliga välfärdsstatsforskningen har medfört en ganska ensidig syn på välfärdsstaten som en central kraftsamling för att skapa ett samhäll baserat på sociala rättigheter, avsaknad av nöd och statligt reglerade sociala relationer. Historiska och lokala studier fördjupar och nyanserar denna syn. Avsikten med denna uppsats är att visa att bilden av mellankrigsperioden i de övergripande internationella studierna, där den ofta framställts som en period av stagnation i välfärdstatens utveckling, blir en helt annan om vi anlägger ett lokalt och empiriskt grundat perspektiv. Författaren utgår därvid från det forskningsprojekt vid universitet i Groningen där han ingår och som har studerat olika städers och kommuners socialpolitik. Denna politik har präglats av internationellt utbyte av idéer och kunskap kombinerat med lokalt administrativa erfarenheter.

Uppsatsen ger också en översikt över flera av de senaste historiska och samhällsvetenskapliga studierna av välfärdsstaten på ett generellt plan. Dessa kan delas in i två kategorier: de som tar staten som sin utgångspunkt och menar att välfärdspolitiken är direkt sammankopplad med nationen och demokratins framväxt, och de som ser de sociala relationerna som den centrala faktorn i välfärdens utveckling. Den lokala nivåns betydelse har dock inte beaktats i någon större utsträckning i dessa övergripande studier. Det övergripande, internationella perspektivet behöver kompletteras med en historia grundad på empiriska analyser på olika nivåer.

På lokal nivå är välfärdsstatens historia från 1800-talet och framåt minst lika mycket en historia om bostadspolitik som om socialpolitik. Lokalpolitiker och ämbetsmän var de första som konfronterades med det urbana proletariatets nöd. Deras första aktioner gällde folkhälsan, de återkommande epidemierna och den höga barnadödligheten. Framgångar på detta område, bland annat gällande tillgången på rent vatten, närde tanken på det offentligas ansvar för invånarnas väl- befinnande. Det fick under 1900-talets första hälft sitt uttryck i lokala hälsovårdsnämnder, övervakning av bostädernas kvalitet och åtgärder mot alkoholmissbruk. Det som skedde på lokalt plan under mellankrigstiden lade grunden för den politik som efter andra världskriget skulle utvecklas till en statlig välfärdspolitik: sjukvård, bostäder och socialhjälp. Mellankrigstidens lokala välfärdspolitik är den länk som saknats mellan 1800-talets sätt att lösa den sociala frågan och den sena efterkrigstidens allmänt ingripande välfärdsstat.

Kontinuiteten blir tydlig om vi koncentrerar oss på idén om planering, i betydelsen både planering av det offentliga rummet och planering av de sociala relationernas organisering. Rummet organiserades genom allmännyttiga bostäder, stadsplanering och trafiklösningar; de sociala relationerna genom lagar eller avtal på arbetsmarknaden och omsorg om individerna. Sociala ingenjörer, och företrädare för det offentliga, ansåg att det inte bara var möjligt att reformera staden och folkhälsan, de försökte också skapa en ny medborgare – arbetaren och hans familj – som skulle anpassas till det moderna livets krav. Tankarna kring planering förvetenskapligades och offentliga tjänstemän utbildades i planering.

Vissa europeiska städer hade redan gått ifrån ett socialförsäkringssystem till ett allomfattande välfärdssystem under mellankrigstiden. De svåra ekonomiska kriserna kom att begränsa ambitionernas omfattning, men dessa försök kunde tjäna som experiment för senare statlig politik. Försöken leddes av en kår av offentliga tjänstemän och experter som tog del av varandras idéer och utbytte erfarenheter i olika internationella sammanhang. Stadsplanerare träffades till exempel vid internationella konferenser och inspirerades av varandras sätt att hantera frågor med hjälp av tekniskt administrativa förfaranden såsom översiktsplaner. Stadsplaneringen kan ses som en direkt efterföljare till 1800-talets folkhälsopolitik och experimenterande med olika typer av arbetarbostäder på lokal nivå.

Keywords

local history, welfare state history 19th century, welfare state history 20th century