Historisk Tidskrift. Utgiven av Svenska historiska föreningen
  Hem Aktuellt  Tidigare nummer Bli Medlem  Annonsera Om Historisk Tidskrift  För skribenter  Föreningen In English
 

Historisk tidskrift 127:4 • 2007

Innehåll (Contents) 2007:4

Uppsatser (Articles)

”Localism”, global history and transnational history. A reflection from the historian of early modern Europe

Bartolomé Yun Casalilla

Fulltext (pdf)

Sammanfattning

Lokal, global och transnationell historia. Reflektioner utifrån det tidigmoderna Europa

Denna uppsats diskuterar begreppen lokal historia, global historia och transnationell historia och den metodologiska potential som ryms inom dessa. Transnationell historia kan vara ett givande och nyskapande sätt att skriva också tidigmodern historia och kan ge viktiga bidrag till en ny global historia.

Det nyskapande med detta perspektiv är dock inte att uppmärksamma på vilket sätt olika delar av världen haft relationer, kontakter och utbyten med varandra. Det har historiker alltid gjort. I stället är det att intressera sig för vilken påverkan dessa utbyten hade på lokala utvecklingsmönster i samhällen långt ifrån varandra. Begrepp som anammande, anpassning och sammanlänkad historia (entangled histories, histoire croisée) är viktiga i detta sammanhang.

Globaliseringen som är på dagordningen har fått oss att se på det förflutna i ett globalt perspektiv. Men inte heller global historia är något nytt inom forskningen. Många välkända historiker har på olika sätt skrivit verk med globala ansatser. Utmaningen i dag är att skriva en global historia som bryter med det eurocentriska perspektivet. En transnationell historia som fokuserar samspelet mellan globala relationer och den lokala och regionala utvecklingen kan erbjuda en utväg i det sammanhanget. En av inspirationskällorna för en sådan transnationell historia är den grupp av franska och tyska historiker som myntat begreppet histoire croisée.

Av olika skäl finns det ett motstånd mot att tala om transnationell historia för den tidigmoderna perioden. Det har hävdats att det inte går att tala om transnationell historia innan nationalstaterna uppkom, men detta är begreppsmässigt hårklyveri särskilt då ordet nation också kan ha andra betydelser såsom en viss grupp av människor. Vissa samtidshistoriker har också hävdat att globaliseringen är av sentida datum. Men om vi ser globaliseringen som en process i stället för en händelse, så finns det all anledning att gå längre bakåt än till den moderna världens födelse. Historikerna borde resonera kring olika sorters globalisering och inte se globaliseringen som en linjär process ledd av västvärlden. Vissa forskare har också medverkat till en historieskrivning om den tidigmoderna perioden där lokalt och internationellt har vänt varandra ryggen. Somliga har grävt ned sig i lokala studier utan att se sambanden med världen utanför, andra har enbart undersökt flöden mellan kontinenter utan att se på de lokala och regionala miljöer där dessa flöden landade.

Global och transnationell historia gör det möjligt att skilja ut olika sidor, olika nivåer, olika former och olika medel av och för globalisering och relationer mellan olika grupper. Det gör det möjligt att se olika historiska former av globalisering. Det handlar dock inte om att skriva världens historia eller globaliseringsprocessens historia utan om att skriva en historia om ömsesidig påverkan mellan avlägsna kulturer och platser. Den tidigmoderna perioden är inte globaliseringens förstadium utan en tid under vilken kontakterna och deras effekter tog sig speciella uttryck.

Denna nya typ av historieskrivning medför några praktiska problem. Det ena är engelskans roll som lingua franca. Vi behöver ett gemensamt språk och engelskan är det språk som flest historiker tycks kunna och därmed det språk som bär internationaliseringen av historieämnet framåt. Men detta ger engelskspråkiga kolleger ett stort övertag och innebär risk för att global historia först och främst likställs med anglocentrerad historia. Det förekommer att verk som presenteras som global historia enbart har referenser till litteratur och källor på engelska.

Det andra problemet är att global historieskrivning lett till att historikerna allt mer lämnat arkiven för att i stället bygga sina studier på andras tolkningar och bli ett slags mäklare mellan olika kulturer. Även om digitaliseringen och tillgängliggörandet av källmaterial via internet delvis motverkar denna tendens så kan den leda till svåra feltolkningar.

Keywords

local history, global history, transnational history, early modern European history, globalization, entangled history