Historisk tidskrift 127:4 • 2007
Innehåll (Contents) 2007:4
Uppsatser (Articles)
”Localism”, global history and transnational history. A reflection
from the historian of early modern Europe
Bartolomé Yun Casalilla
Fulltext (pdf)
Sammanfattning
Lokal, global och transnationell historia. Reflektioner utifrån
det tidigmoderna Europa
Denna uppsats diskuterar begreppen lokal historia, global
historia och transnationell historia och den metodologiska
potential som ryms inom dessa. Transnationell historia kan
vara ett givande och nyskapande sätt att skriva också tidigmodern
historia och kan ge viktiga bidrag till en ny global historia.
Det nyskapande med detta perspektiv är dock inte att uppmärksamma
på vilket sätt olika delar av världen haft relationer, kontakter
och utbyten med varandra. Det har historiker alltid gjort.
I stället är det att intressera sig för vilken påverkan dessa
utbyten hade på lokala utvecklingsmönster i samhällen långt
ifrån varandra. Begrepp som anammande, anpassning och sammanlänkad
historia (entangled histories, histoire croisée) är viktiga
i detta sammanhang.
Globaliseringen som är på dagordningen har fått oss att se
på det förflutna i ett globalt perspektiv. Men inte heller
global historia är något nytt inom forskningen. Många välkända
historiker har på olika sätt skrivit verk med globala ansatser.
Utmaningen i dag är att skriva en global historia som bryter
med det eurocentriska perspektivet. En transnationell historia
som fokuserar samspelet mellan globala relationer och den lokala
och regionala utvecklingen kan erbjuda en utväg i det sammanhanget.
En av inspirationskällorna för en sådan transnationell historia
är den grupp av franska och tyska historiker som myntat begreppet
histoire croisée.
Av olika skäl finns det ett motstånd mot att tala om transnationell
historia för den tidigmoderna perioden. Det har hävdats att
det inte går att tala om transnationell historia innan nationalstaterna
uppkom, men detta är begreppsmässigt hårklyveri särskilt då
ordet nation också kan ha andra betydelser såsom en viss grupp
av människor. Vissa samtidshistoriker har också hävdat att
globaliseringen är av sentida datum. Men om vi ser globaliseringen
som en process i stället för en händelse, så finns det all
anledning att gå längre bakåt än till den moderna världens
födelse. Historikerna borde resonera kring olika sorters globalisering
och inte se globaliseringen som en linjär process ledd av västvärlden.
Vissa forskare har också medverkat till en historieskrivning
om den tidigmoderna perioden där lokalt och internationellt
har vänt varandra ryggen. Somliga har grävt ned sig i lokala
studier utan att se sambanden med världen utanför, andra har
enbart undersökt flöden mellan kontinenter utan att se på
de lokala och regionala miljöer där dessa flöden landade.
Global och transnationell historia gör det möjligt att skilja
ut olika sidor, olika nivåer, olika former och olika medel
av och för globalisering och relationer mellan olika grupper.
Det gör det möjligt att se olika historiska former av globalisering.
Det handlar dock inte om att skriva världens historia eller
globaliseringsprocessens historia utan om att skriva en historia
om ömsesidig påverkan mellan avlägsna kulturer och platser.
Den tidigmoderna perioden är inte globaliseringens förstadium
utan en tid under vilken kontakterna och deras effekter tog
sig speciella uttryck.
Denna nya typ av historieskrivning medför några praktiska
problem. Det ena är engelskans roll som lingua franca. Vi behöver
ett gemensamt språk och engelskan är det språk som flest
historiker tycks kunna och därmed det språk som bär internationaliseringen
av historieämnet framåt. Men detta ger engelskspråkiga kolleger
ett stort övertag och innebär risk för att global historia
först och främst likställs med anglocentrerad historia. Det
förekommer att verk som presenteras som global historia enbart
har referenser till litteratur och källor på engelska.
Det andra problemet är att global historieskrivning lett till
att historikerna allt mer lämnat arkiven för att i stället
bygga sina studier på andras tolkningar och bli ett slags mäklare
mellan olika kulturer. Även om digitaliseringen och tillgängliggörandet
av källmaterial via internet delvis motverkar denna tendens
så kan den leda till svåra feltolkningar.
Keywords
local history, global history, transnational history, early
modern European history, globalization, entangled history
|