Historisk Tidskrift. Utgiven av Svenska historiska föreningen
  Hem Aktuellt Tidigare nummer Bli Medlem Annonsera Om Historisk Tidskrift För skribenter Föreningen In English
 

Historisk tidskrift 127:4 • 2007

Innehåll (Contents) 2007:4

Uppsatser (Articles)

Reflections on transnational and world history in the USA and its applications

David L Ransel

Fulltext (pdf)

Sammanfattning

Tankar från USA kring transnationell och global historia och deras användningsområden

Denna uppsats presenterar och diskuterar, utifrån författarens mångåriga erfarenhet som forskare, lärare och under en period redaktör för The American historical review, hur nya sätt att skriva historia, under beteckningarna världshistoria, global historia och transnationell historia vuxit fram i USA sedan 1980-talet.

Vad som avses med dessa benämningar varierar men för närvarande tycks transnationell historia, i USA, vara beteckningen på ett sätt att skriva historia där kontakterna står i centrum: hur människor, idéer, institutioner, teknologi och handel cirkulerat mellan länder, nationer och kontinenter och hur detta påverkat människor och skeenden på olika ställen. Världshistoria eller global historia används däremot för att beteckna översiktliga framställningar. De nya inriktningarna har det gemensamt att de utmanar den nationella historieskrivningen. I USA är världshistoria just nu ett av de snabbast växande undervisningsområdena på universitet och colleges.

Vad som ryms under beteckningen världshistoria på universiteten är dock högst varierande. En av utgångspunkterna för världshistorien i USA har varit varför och hur Västvärlden kommit att dominera vår samtid. I mångt och mycket tycks denna fråga fortfarande finnas kvar implicit inom världshistorien. Världshistoriens vaga gränsdragningar har också gjort den öppen för ideologiskt bruk, både av nordamerikanska neokonservativa, som ser världens historia som en framgångsrik rörelse mot fri marknadsekonomi och demokrati av amerikanskt snitt, och av neomarxister, som, inspirerade av Immanuel Wallerstein och hans lärjungar, ser världens historia som en rörelse mot en socialistisk lösning på globala problem. Många världshistorier är dock först och främst breda empiriska redogörelser som tar upp hur befolkningen ökat, hur teknologin avancerat och hur de mellankulturella utbytena ökat över tid.

I uppsatsens andra del diskuteras de effekter internationaliseringstrenden medfört på författarens eget forskningsfält, rysk historia. Här inspirerade transnationell och komparativ historia till ett ökat intresse för minoritetsfolkens historia, ett fält som västerländska forskare dittills negligerat och som forskare inom Sovjetunionen inte fick forska om. Denna historieskrivning uppmärksammade först och främst kontakterna mellan det dominerande ryska folket och de icke-ryska folken och hur dessa kontakter kom att influera inte minst ryssarna. Inspiration kom också från kritiken i USA mot det traditionella sättet att beskriva erövringen av den nordamerikanska västern. Även studierna av Ryssland och Sovjetunionen som imperier fick en renässans. Dessa studier riktar in sig på processer, interaktion, motstånd och anpassning, med tonvikt på lokala förhållanden.

Uppsatsen avslutas med ett konstaterande att det inte bara är inom området rysk historia som transnationell historia fört med sig ett förnyat intresse för studiet av imperier utan att detta har skett också inom andra områden, med breda jämförelser som följd. Författaren menar att vi därför kan se fram emot nya intressanta studier om imperier, som historiskt sett varit ett vanligare sätt att organisera samhället än nationalstaten.

Keywords

historiography, world history, transnational history, Russian history study and teaching