Historisk Tidskrift. Utgiven av Svenska historiska föreningen
  Hem Aktuellt  Tidigare nummer Bli Medlem  Annonsera Om Historisk Tidskrift  För skribenter  Föreningen In English
 

Aktuellt

2014-05-30

Svenska Historiska Föreningen söker ny redaktör för Historisk tidskrift


Historisk tidskrift är Sveriges ledande facktidskrift för historia och ekonomisk historia och den största svenskspråkiga facktidskriften inom humaniora och samhällsvetenskap.


Som redaktör för Historisk tidskrift ansvarar Du för tidskriften och dess innehåll. Du väljer vilka artiklar som bör gå till lektörsgranskning; Du väljer lämpliga lektörer till dessa och Du fattar det slutgiltiga beslutet om publicering, med hjälp av lektörernas utlåtanden. I arbetsuppgifterna ingår att redigera uppsatser, debattartiklar, recensioner och meddelanden så att tidskriften upprätthåller hög språklig standard och vetenskaplig relevans. Det ingår också i uppdraget att se till att tidskriften följer de regler och krav som ställs på professionella facktidskrifter samt att ansvara för att tidskriften, i förekommande fall, håller den budget som föreningen upprättar.


Som redaktör har Du stora möjligheter att påverka tidskriftens innehåll och utveckling. Du bestämmer – tillsammans med redaktionsrådet – tidskriftens redaktionella linje, kommande temanummer, debattämnen, eventuellt nya avdelningar och övrig verksamhet. Samtidigt är det viktigt att Du är införstådd med att tidskriftens utformning och utveckling, på ett övergripande plan, måste ske i samarbete med föreningens styrelse. Sedan en tid tillbaka står Historisk tidskrift inför flera utmaningar, bland annat till följd av en allmän utveckling mot digitalisering av vetenskapliga publikationer och ändrade ekonomiska förutsättningar. Som redaktör kommer Du att spela en viktig roll i det förnyelsearbete som föreningen har påbörjat för att möta dessa utmaningar.


Till din hjälp har Du vår mycket erfarne och kompetente redaktionssekreterare som arbetar 75 procent av heltid, ett redaktions- och ett recensionsråd bestående av kolleger från olika lärosäten samt ett internationellt redaktionsråd.
Vi söker dig som har en doktorsexamen i historia eller ekonomisk historia och har god insyn i den forskning som bedrivs idag vid universitet och andra forskningsinstitutioner. Noggrannhet, organisationsförmåga, pålitlighet, samarbetsförmåga samt mycket god förmåga att uttrycka sig i skrift på svenska är förutsättningar för arbetet.


Föreningens och redaktionens säte är i Stockholm och det innebär att Du ibland måste vara i Stockholm, även om mycket av arbetet kan ske på distans. Arbetet omfattar 20 procent av heltid och individuell lönesättning tillämpas. Ange gärna löneanspråk i ansökan.


För ytterligare upplysningar om redaktörskapet, kontakta vår nuvarande redaktör, Stefan Amirell (editor@historisktidskrift.se eller telefon 046-222 79 67). För upplysningar om arbetsvillkoren kontakta föreningens ordförande Elisabeth Elgán (elisabeth.elgan@historia.su.se) eller skattmästare Annika Åkerblom (070-767 30 95).


Sista ansökningsdag är den 31 augusti 2014. Ansökan formuleras lämpligen som ett brev där Du presenterar dig själv och hur Du vill utveckla Historisk tidskrift. Bilagor och uppgifter om referenspersoner kan bifogas om så önskas. Sänd ansökan, märkt med ”Ansökan redaktör HT” i ämnesfältet, till red@historisktidskrift.se.

Platsansökan som pdf.

 

2014-05-27

Första världskriget – katastrof eller katalysator?

Bok & Bibliotek i Göteborg torsdag 25 sep 2014 kl. 13:00-13:45

Var första världskriget enbart tragiskt och meningslöst? Medan kriget pågick var det många som ville se det som en katalysator, ett stålbad som skulle bidra till att skapa en mer demokratisk, jämlik och rättvis värld. I backspegeln vet vi också att kriget ledde till flera stora sociala och politiska förändringar som vi gärna förknippar med det moderna samhället. Var kriget till och med nödvändigt för det moderna samhällets framväxt och vilka syften tjänar minnet av det idag, hundra år senare?

Medverkande: Nils Fabiansson, fil mag i historia och arkeologi, Sofi Qvarnström, fil dr i litteraturvetenskap, Lina Sturfelt, fil dr i historia, och Gunnar Åselius, professor i historia, särskilt militärhistoria. Samtalet leds av Anna Wieslander, stf direktör för Utrikespolitiska institutet, och Stefan Amirell, docent i historia och redaktör för Historisk tidskrift.

Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond, Historisk tidskrift och Utrikespolitiska institutet

 

2014-05-08

Svenska historikermötet i Stockholm 8-10 maj 2014

Svenska Historiska Föreningens ordförande Elisabeth Elgán talar vid invigningen i Aula Magna, Stockholms universitet.

 

Bild från den avslutande sessionen på Svenska historikermötet 2014 i Stockholm: "Publicering för historiker - utmaningar och möjligheter", arrangerad av Historisk tidskrift. Från vänster: Stefan Amirell (redaktör för Historisk tidskrift), Erik Osvalds, Jonas Nordin, Mary Hilson och Kim Salomon.

 

2014-03-10

INBJUDAN - CALL FOR PAPPERS Historisk tidskrifts temanummer 2015

Pengar och monetära system är bland de mest fundamentala delarna av en ekonomi och av ett organiserat samhälle. Trots att vi har en intuitiv förståelse av vad pengar är så finns det inga klara eller allmängiltiga definitioner av vad pengar är, vilken roll de spelar eller hur de sätts i cirkulation. Under historiens gång har pengar antagit många olika former och introducerats i ekonomin på alla möjliga olika sätt. Dessutom har pengar både lokala och globala funktioner och kan anta olika roller beroende på vilken transaktion de används till. Man talar nu alltmer om olika slags pengar som komplementära, om pengar som kredit eller som symboler. Klart är att pengar till stor del är kontextuella och att vi därför inte kan förstå pengar eller monetära system baserat på ett antal förutbestämda ekonomiska axiom.

Historisk tidskrifts temanummer 2015 kommer att handla om monetär historia under rubriken pengar. Skribenter inbjuds att inkomma med förslag till vetenskapliga uppsatser och essäer som handlar om monetär historia eller monetär doktrinhistoria. Begreppet pengar ska uppfattas i bred bemärkelse – det är allt som används för att göra transaktioner av varor och tjänster över tid och rum. Pengar kan alltså vara allt från karvstockar till bitcoins.

Artikelförslag omfattande maximalt 300 ord tillställes senast den 30 april 2014 gästredaktören Anders Ögren (anders.ogren@ekh.lu.se).

 

 

2014-03-03

 

European Journal of Life Writing

Call for papers

Auto/Biographies of Politicians in Modern European History

Special Issue, planned by Tiina Kinnunen, Kirsti Niskanen, Anneke Ribberink, Angelika Schaser in 2014/15

To be published in the European Journal of Life Writing (EJLW)

Politicians all over Europe used and use to write about their lives. Classical autobiographies written by politicians themselves (and their co-authors or ghost-writers) are published widely. Often the autobiographers intend to contribute to political and historical analyses. Life writing has changed and diversified rapidly during the 20th century, taking place not only in hard copy, but in many different media, like radio, film, television, blogs, and other new social media. So it seems a good moment to look how the genre of autobiography of politicians has changed during the 20th century.

Related to this field of autobiographical writing, we are looking for articles which raise the question and discuss how politicians and leaders of social movements position themselves in public and create their professional and political identity.

In this regard, the following questions can be addressed: What kind of social and cultural repertoires were presented to be necessary for making a political career during the 20th century? Which interactions were set in motion between autobiographical narratives and their readers? How is gender created, represented or ignored in these texts? Which similarities and differences can be found in the autobiographical narratives between different political systems, European states, male and female politicians, politicians of different social class, religion, and age? What tensions become apparent between political traditionalism, collectivism, and individuality?

However, not do only politicians publish about their lives, but also academics and non-academics, like journalists, publish widely on the lives of politicians. Related to the academic field, we welcome articles that discuss how historians and political scientists use the autobiographies of politicians. Do scholarly biographers use them as “authentic sources”, or as “scientific texts”, written by experts, or do they seek for identity constructions in and political intentions behind these autobiographical texts? What is the function of biographical articles and books on politicians in modern historiography?

We welcome articles that discuss the cultural patterns and practices used by autobiographers, on the one hand, and by biographers, on the other hand, as well as narrative structures and strategies that have been adopted in both genres. How were politicians represented by historians and other biographers, included journalists? What does a seemingly gender neutral way to write history mean in a field as politics, which is marked by a pronounced gendered character? Does this way of describing politics make it more difficult for women (and other minorities in the political field) to walk their way to top positions?

Please submit a 250-word abstract in English and a short biographical note by May 15, 2014 to Dr. Monica Soeting, journal manager, email: m.soeting@let.vu.nl

Please include your name, institutional affiliation, and email address. If selected, you will be asked by June 15 to write an article of no more than 7,000 words , which will go through a peer-review process in order to be published. We cannot guarantee the publication of all articles from the selected abstracts. The dead line of the articles is December 15, 2014.

 

Prof. Dr. Kirsti Niskanen

Department of History

Stockholm university

SE-106 91 Stockholm

Sweden

E-mail: kirsti.niskanen@historia.su.se


 

2014-02-27

Historikermötet till Sundsvall 2017

Svenska historiska föreningen har utsett ämnet historia vid Mittuniversitetet till nästa värd för Svenska Historikermötet. Det betyder att över 500 lärare och forskare kommer att samlas i Sundsvall i maj 2017 för att uppmärksamma aktuell historieforskning.

- Det är mycket roligt att vi får nöjet att arrangera ett så stort evenemang som Historikermötet. Det innebär ett utmärkt tillfälle att visa upp Sundsvall, regionen och ämnet historia vid Mittuniversitetet, säger Per Sörlin, professor och ämnesföreträdare.

Historikermötet är den största nationella konferensen för historiker i Sverige och samlar deltagare från hela landet. Under tredagarsmötet visas och diskuteras aktuell forskning inom ämnet. Det innebär ett tillfälle att skapa nätverk och att visa upp historieforskning för en bredare allmänhet. Arrangemanget besöks också av flera framstående internationella historieforskare.

År 2017 är det 100 år sedan ryska revolutionen och temat för Historikermötet kommer att kretsa kring revolutioner och stora samhällsförändringar.

- Det är ett tema som tillåter många olika sessioner och vår förhoppning är att vi ska bjuda på ett Historikermöte utöver det vanliga. Vi vill också att inslag om humanioras ställning i dagens samhälle ska få plats under mötet, säger Stefan Dalin, historiker vid Avdelningen för humaniora och initiativtagare till mötet i Sundsvall.

Nu startar arbetet med att forma arrangemanget och fylla det med ett spännande innehåll. Arrangörerna hoppas på att samarbeta med regionala aktörer i Västernorrland.

- En ambition med mötet är att visa upp den historieforskning som bedrivs i vår egen region. Vår forskning ska spela roll i den svenska historieskrivningen och för synen på hur Sverige har formats, säger Per Sörlin.

Svenska Historikermötet arrangeras vart tredje år och i år är Stockholms universitet och Stockholm värd för mötet.

Kontakt:
Per Sörlin, professor och ämnesföreträdare, 070-607 60 91, e-post: per.sorlin@miun.se
Stefan Dalin, historiker, avdelningen för humaniora, 073-270 95 39, e-post: stefan.dalin@miun.se

 

2014-01-14

Vetenskapsrådet har beviljat Historisk tidskrift 365 000 kr i tidskriftsstöd för utgivningsår 2014.

Vetenskapsrådet har även (140114) signalerat att avvecklingen av tidskriftsstödet kommer att föregås av en längre omställningsperiod.

 

 

2013-12-16

Uppropet (namninsamlingen) i protest mot Vetenskapsrådets planer att avveckla stödformen Bidrag för vetenskapliga tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap är nu avslutad och har skickats till Vetenskapsrådets styrelse.

Uppropet var undertecknat av 3 604 personer mellan den 19 november och den 10 december 2013. Brevet och listan över undertecknade finns även tillgänglig via Internet, http://www.namninsamling.com/vet_tidskrifter_2013 (11 dec. 2013).

Debatten om Vetenskapsrådets tidskriftsstöd

Vetenskapsrådets styrelse beslutade i september att ge sin generaldirektör i uppdrag att utreda hur stödet till vetenskapliga tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap skulle kunna avvecklas.


Historisk tidskrift fick förra året 350 000 SEK i stöd från Vetenskapsrådet och tillhör därmed de tidskrifter som berörs av dessa planer.


Planerna har väckt starka protester från företrädare för såväl de berörda facktidskrifterna som från tunga företrädare för humaniora och samhällsvetenskap och framträdande kulturdebattörer. För den som inte har hunnit följa hela debatten har vi samlat ett antal länkar nedan.

En lista på vilka tidskrifter som fick stöd från Vetenskapsrådet år 2013 finns här.

 

Dagens Nyheter 15 november 2013: Tidskrifter hotas av nedläggning

Svenska Dagbladet 15 november 2013: Tidskrifter mister viktigt stöd

Expressen 16 november 2013: Så dödar man fri forskning

Riksbankens Jubilemsfond Debatt 18 november 2013: Från tidskriftsstöd till tidskriftsdöd

Aftonbladet 18 november 2013: Forskningstidskrifter offras av rättviseskäl

Sveriges Radio Kulturnytt 19 november 2013: Nedläggning av tidskrifter kan göra humanioraforskningen irrelevant

Namninsamling 19 november 2013: Vetenskapliga tidskrifter hotas av nedläggning!

Vetenskapsrådet.se 20 november 2013: Angående Vetenskapsrådets bidrag till vetenskapliga tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap

Svenska Dagbladet 21 november 2013: Vetenskapsrådet krymper utrymmet för mångfald

Språkförsvaret.se 22 november 2013: Öppet brev till Vetenskapsrådets styrelse om successiv avveckling av tidskriftsstöd

Språkrådet.se 22 november 2013: Minskat VR-stöd kan hota svenskan som vetenskapsspråk

Västerbottens-Kuriren 22 november 2013: Besparing kräver mer analys

Sveriges Radio P1 Vetenskapsradion Forum 25 november 2013: (10 minuter in i sändningen)

news.cision.com 26 november 2013: Öppet brev till Vetenskapsrådet angående avveckling av tidskriftsstöd

Sydsvenskan 27 november 2013: Det finns goda skäl att bevara de vetenskapliga tidskrifterna

Tidningen Curie 27 november 2013: Gör konsekvensanalys innan tidskriftsstödet avskaffas

Vetenskapsrådet.se 27 november 2013: Vetenskapsrådet ska ta fram nationella riktlinjer för open access

HumNytt (Göteborg) november 2013: Dekanus har ordet

Riksbankens Jubileumsfonds blogg, Göran Blomqvist 131128: Tidskriftsstöd och publicering

Svenska Dagbladet 1 december 2013 (2 dec på svd.se): Vetenskapsrådet trotsar språklagen

Tidningen Curie 2 december 2013: Vetenskapsrådet:  Vi vill bidra till bra spridning av forskningsresultat

Linköpings universitets nyhetsarkiv 6 december 2013: ACSIS: Öppet brev med anledning av Vetenskapsrådets beslut att ta fram en avvecklingsplan för sitt stöd till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter i Sverige

Barometern 10 december 2013: Vetenskap vi har råd med

Tidskriften Respons nr 6 2013 (ca 16 december 2013) Jonas Nordin: Humanvetenskaperna behöver tidskrifter (se fabrikör Höglund bränna pengar)

Aftonbladet 16 december 2013: Dårpippi som fördummar

Freja nr 8 2013 nr 8 2013: Tidskrifter i kris?

Riksbankens Jubilemsfond Debatt 30 januari 2014: Claes-Fredrik Helgesson, Open access-tidskrifter behöver långsiktigt stöd

 

2013-11-20

På förekommen anledning publicerar Vetenskapsrådet lista över beviljade tidskriftsbidrag 2013

ARV. Nordic Yearbook of Folklore 40,000 kr
Barnboken. Tidskrift för barnlitteraturforskning / Barnboken. Journal of Children's Literature Research 110,000
Bebyggelsehistorisk tidskrift
165,000
Culture Unbound: Journal of Current Cultural research 75,000
Current Swedish Archaeology 80,000
Ethics & Global Politics 165,000
Fornvännen: Journal of Swedish Antiquarian Research 90,000
Game Studies: The international journal of computer game research 90,000
Historisk tidskrift 350,000
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 100,000
Journal of Aesthetics and Culture
125,000
Journal of Intercultural Communication 90,000
Kulturella Perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift 160,000
Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria 70,000
Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 50,000
Opuscula. Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome 100,000
Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2013 20,000
RIG - Kulturhistorisk tidskrift 140,000
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning 100,000
Scandia. Tidskrift för historisk forskning 240,000
Sociocultural Pragmatics - An International Journal of Spanish Linguistics 150,000
Sociologisk Forskning 80,000
Språk och stil 50,000
Statsvetenskaplig Tidsskrift 60,000
STM-online 35,000
Svensk Missionstidskrift/Swedish Missiological Themes 130,000
Svensk tidskrift för musikforskning 80,000
Tidskrift för genusvetenskap 230,000
Tidskrift för litteraturvetenskap (TfL) 200,000
Valuation Studies 50,000
Vulnerable Groups & Inclusion 75,000
   
Summa 3,500,000

Källa: Vetenskapsrådet

 

 

2013-11-14

Call for Papers Scandinavian Journal of History

Deadline: 15 January 2014

Special Issue: ‘Norden’ in the League of Nations, 1919–1939

While the activities of the Nordic states in international organizations after the Second World War has long been an object of historical interest, it is only in the last decade that historians have taken a scholarly interest in Nordic attitudes towards and activities in the institutions of the League of Nations. Considering that Nordic actors are generally assumed to have played an important, sometimes even exceptional, role in the League and given that Nordic involvement in inter-war international cooperation is often portrayed as a crucial element in the development of 20th-century Nordic internationalism, such delayed and modest scholarly interest is puzzling.

This special issue wishes to explore and assess existing images of ‘Norden’ in the League of Nations by investigating Nordic attitudes towards and activities in the various organisations working in the framework of the League. We would like to invite contributions that offer insights into one or more of the following themes: the political practices of Nordic actors in the League of Nations (Nordic state and non-state actors’ activities, their political motivations and dilemmas, etc.); the changing forms of political decision making and participation in relation to the League of Nations (diplomacy and politics in the new multilateral arena of the League, new foreign policy practices, new forms of political participation); and finally, the self-presentation and the outside perceptions of Nordic actors in the League (self- and outer conceptions about ‘Norden’ as a unitary player in the League, external perceptions of Nordic diplomatic practices, etc.). We especially encourage contributions that are applying comparative or transnational approaches.

For further information, please see call for paper here.

 

 

2013-10-14

 

Johanna Andersson Raeder har fått ekonomisk-historiska föreningens pris för bästa ekonomisk historiska avhandling sedan den nionde ekonomisk-historiska mötet som ägde rum den 23:e augusti 2011. Prisutdelningen skedde i samband med nationella ekonomisk-historiska mötet i Lund 4-5 oktober 2013.

Läs mer här.

Cliopriset (den historiska boklubben Clios och Svenska Dagbladets pris) gick i år till Rasmus Fleischer för doktorsavhandlingen ”Musikens politiska ekonomi".

Läs mer här.

 

 

2013-09-30

Det 28. Nordiska Historikermötet

Det 28. Nordiska Historikermötet med huvudtemat "Övergångar – gränser och möten i nordiska rum" äger rum i Joensuu i Norra Karelen vid Östra Finlands universitet den 14–17 augusti 2014. Mötet arrangeras av institutionen för geografi och historia, Östra Finlands Universitet tillsammans med den Skandinaviska avdelningen inom Historiska Föreningen i Finland. Programmet kommer att bjuda på tre key-noteföreläsningar och tillsammans 72 sessioner och rundabordssamtal.

Anmälan till historikermötet 2014 är nu öppen och information om avgifterna, program, resor och inkvartering har uppdaterats till mötets webbsidor: http://www.uef.fi/fi/nordiskahistorikermotet/etusivu

 

2013-08-16

 

Jonathan Lindström får Hertig Karls pris 2013


Jonathan Lindström får Hertig Karls pris 2013 för sitt arbete med att förmedla kunskaper om Sveriges historia. Jonathan Lindström, som har varit yrkesverksam som arkeolog, har genom populärvetenskapliga böcker för både vuxna och för barn förmedlat kunskaper om vår forntid, en period som för Nordens räkning sällan bearbetas av historiker då det inte finns något skriftligt källmaterial att utgå från. Genom sina självständiga tolkningar och personliga framställningssätt introducerar också Jonathan Lindström läsarna i hur det förgångna kan analyseras och gör på så sätt den relativt svårtillgängliga vetenskapen arkeologi intressant för den som inte är specialist på området.

I sina böcker om historia som riktar sig till barn och ungdom använder Lindström ibland burlesk humor, som kan skapa lust för historisk kunskap hos en uppväxande generation. Det humoristiska och lustfyllda hindrar dock aldrig Lindströ...ms ambition att också förmedla historisk kunskap och medvetande.

Hertig Karls pris är Sveriges största historiepris. Summan är 50000 kronor och priset kan inte sökas. Man blir tilldelad priset och det är en oberoende jury bestående av fem sakkunniga personer som utser pristagaren. Priset delas ut till ”historiker eller annan som, utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat”.

Hertig Karls pris instiftades 1994 av Nyköpings kommun. Från och med år 2003 delas priset ut gemensamt av Nyköpings kommun och Sörmlands museum.

Priset delas ut den 24 augusti kl. 14.00 på Borggården, Nyköpingshus.



 

2013-06-12

Militärhistorisk forskning i Sverige - var befinner den sig idag och vart är den på väg?

Armémuseum, Stockholm, 13 november 2013

Med anledning av Svenska militärhistoriska kommissionens 75-årsjubileum anordnas en konferens om militärhistorisk forskning i Sverige. Konferensen vänder sig bl.a. till forskare, doktorander och studenter och arrangemenget genomförs i samarbete med Armémuseum, Försvarshögskolan och Riksarkivet.

Program

Inledning med välkomnande av Jan Dahlström (ordf. Svenska militärhistoriska kommissionen) och Eva-Sofi Ernstell (museichef Armémuseum)

Var står brittisk militärhistorisk forskning idag och vart är den på väg (inbjuden föreläsare från Militärhistoriska kommissionen i GBR)

En sammanfattande historiografisk genomgång av svenska militärhistorisk forskning och kommissionens roll, prof. Lars Ericson Wolke

Två presentationer av aktuella trender i den militärhistoriska forskningen; Dr. Ingrid Schuberth (Ty) om slagfältsarkeologi, prof Johan Rönnby om marinarkeologi.

Tre presentationer av aktuella trender i den militärhistoriska forskningen; Prof. Martin Hårdstedt om nya frågor till "gamla" ämnen. Prof. Maria Sjöberg om identitet och genus i militärhistorisk forskning. FD Anna-Maria Forssberg och doktorand Pontus Rudberg om ”Att skriva historia tillsammans med allmänheten. Projektet ”Lumpenminnen” ur ett historiebruksperspektiv.

"Round-table" diskussion om militärhistorians roll i akademin respektive på den populärhistoriska marknaden; i panelen prof. Gunnar Åselius, styresman Per-Anders Lundström och FD Bo Eriksson. Moderator FD f.d. Riksarkivarie Erik Norberg.

Sammanfattande diskussion. Prof. Lars Ericson Wolke, prof. Maria Sjöberg och Dr. Ingrid Schuberth. Moderator Jan Dahlström

Läs mer här.

 

2013-06-11

Förhandsinformation Historisk tidskrift 2013:3 - tema METOD

Redaktionen för Historisk tidskrift har erfarit att det inför höstterminen 2013 finns ett stort intresse för Historisk tidskrift 2013:3 tema METOD, som kommer ut i mitten av september. Vi vänder oss därför här i synnerhet till kursansvariga för metodkurser med nedanstående förhandsinformation om temanumrets innehåll (med reservation för ändringar i titlarna).

En viss överupplaga av tidskriften trycks alltid, men för att med säkerhet kunna leverera (rabatterade) klassuppsättningar måste redaktionen få in beställningarna senast 10 augusti. Ordinarie pris per lösnummer är 100 kr plus porto (tidskriften är momsbefriad). För förhandsbeställning, vänligen kontakta redaktionen <red@historisktidskrift.se>.

För ytterligare information om numrets innehåll, kontakta gästredaktörerna Martin Gustavsson & Yvonne Svanström (e-post: Yvonne.Svanstrom@ekohist.su.se, martin.gustavsson@ekohist.su.se).

------------

Historisk tidskrift 2013:3 - tema METOD

 

Martin Gustavsson & Yvonne Svanström,
Inledning tema metod

Uppsatser:

Elisabeth Gräslund Berg et al,
Praktiker som gör skillnad: om den verbinriktade metoden

Jonas Ahlskog,
Psykoanalysen som metod inom historieforskningen: Joan W. Scott och tanken om en psykoanalytisk läsningspraktik

Henric Bagerius, Ulrika Lagerlöf Nilsson & Pia Lundqvist,
Skönlitteraturen i historievetenskapen – några metodologiska reflektioner

Olof Karsvall,
Retrogressiv metod: En översikt med exempel från historisk geografi och agrarhistoria

Idé & debatt:

Kim Salomon,
Fiktionens utmaningar

Mary Hilson & Silke Neunsinger,
Samarbete över gränser: Reflexioner och erfarenheter från ett kollektivt forskningsprojekt om konsumentkooperationens globala historia

Thomas Nygren,
Digitala material och verktyg: Möjligheter och problem utifrån exemplet spatial history

Stefan Eklöf Amirell,
Språk och kvalitet i historisk forskning

 

 

2013-05-20 


Redaktionen för Historisk tidskrift välkomnar förslag till vetenskapliga uppsatser och andra texter av intresse för svensk historisk forskning i bred bemärkelse.


Antagna uppsatser publiceras i normala fall inom mindre än ett år från insändande. Författare får besked om uppsatsen går till lektörsgranskning eller ej inom två veckor efter det att manus har inkommit. Redaktionen strävar efter att ge definitivt besked om lektörsgranskade manus inom tre månader.

Historisk tidskrift tillämpar lektörsförfarande enligt den internationellt vedertagna modellen double blind peer review och uppfyller Vetenskapsrådets krav på open access-publicering.

Historisk tidskrift utkommer med fyra nummer per år och är centralorgan för det vetenskapliga disciplinerna historia och ekonomisk historia samt det främsta forumet för historiskt inriktade forskare inom alla discipliner att publicera sina forskningsresultat på svenska. Tidskriften indexeras i flera internationella databaser och är i sin helhet sökbar via Google Scholar och andra Internetbaserade sökmotorer.

Kontakta gärna redaktionen eller tidskriftens lokala representanter vid forskningsmiljöerna i historia och ekonomisk historia. För manuskriptanvisningar och övrig information, se vidare här.

 

2013-05-08

Genushistoriens och genushistorikernas tillstånd – seminarium och nätverksmöte 10 juni 2013

År 2015 kommer SKOGH att fira sitt 20 årsjubileum! SKOGHs styrelse vill initiera en diskussion om var kvinno- och genushistoria befinner sig i dag, och hur 20-årsjubileet bäst ska uppmärksammas.

Se pdf!

 

2013-05-03

De svenska historiedagarna i Malmö 4-6 oktober 2013

Porten mot kontinenten - Programmet har publicerats på historiedagarnas hemsida.

 

 

2013-03-06

Tionde Ekonomisk-historiska mötet

Härmed inbjuds forskare från när och fjärran till Lund 4-5 oktober 2013 för att delta i det Tionde ekonomisk-historiska mötet. Ekonomisk-historiska mötet är en vetenskaplig konferens som arrangeras av någon av ämnets institutioner i Sverige vart annat år. Sedan mötet senast hölls i Lund 2003, har det varit i Umeå 2005, Stockholm 2007, Uppsala 2009 och Göteborg 2011.

Ekonomisk historia är ett ämne som är brännande aktuellt. Dagens avgörande problem, som euro- och finanskrisen, den globala omstruktureringen, koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt, befolkningens åldrande, fattigdom och institutionell förändring i utvecklingsländerna, bör förstås i ett längre perspektiv. De har en central plats i pågående ekonomisk-historisk forskning. Konferensen organiseras med flera parallella sessioner för att ge utrymme för bredden och den dynamiska utvecklingen inom ämnet: All god ekonomisk-historisk forskning bidrar till förståelsen av de långsiktiga och strukturella förändringar som världen idag är mitt uppe i.

De senaste årens snabba internationalisering av vetenskapen och dess spridning gör det angeläget att svensk forskning integreras internationellt och att svenska forskningsrön blir internationellt kända. Avsikten är att det Tionde ekonomisk-historiska mötet i Lund ytterligare ska utveckla och förstärka den internationalisering som inleddes med 2009 års möte i Uppsala.

Vi vill bjuda in svenska och internationella forskare att presentera sitt pågående arbete. Ordning för anmälan av sessioner och papper finns här.

Vi vill också inbjuda doktorander att delta: med posters men också med presentationer av papper på sessionerna. Genom att både svenska och internationella doktorander deltar vill vi att konferensen ska bidra till nya kontakter för den nya generationen forskare och utveckla nätverk som idag är så avgörande för framsteg inom forskningen.

Välkomna till Lund!

Mats Olsson
Prefekt vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet

Jonas Ljungberg
Ordförande i Svenska Ekonomisk-historiska föreningen

Se vidare: sehf.org

 

2013-03-01

 

PÅ SVENSKA HISTORIKERMÖTET möts historiker från hela landet och från olika historiska discipliner för att presentera och diskutera ny forskning. Det sjätte svenska historikermötet kommer att äga rum i Stockholm den 8-10 maj 2014.

Anmälan av förslag på konferensbidragill mötet är nu öppen. Det är möjligt att lämna förslag via konferensens hemsida till och med 1 september 2013.

Historikermötets huvudtema är TID. Med temat önskar vi rikta ljuset mot historievetenskapens empiriska och analytiska kärna. Tidsdimensionen förenar alla historiker oavsett tematisk och epokmässig inriktning. Trots detta är specifika teoretiska, analytiska och empiriska resonemang om tid förvånansvärt nedtonade såväl i historikers beskrivningar av den egna disciplinen som i forskningen. Som arrangörer har vi ambitionen att anordna en del särskilda mötesaktiviteter som knyter an till huvudtemat och vi välkomnar givetvis förslag på sessioner och papers som belyser temat. Även ämnen och forskningsfält vid sidan av huvudtemat kommer att beredas stort utrymme. Historikermötet ska spegla bredden och mångfalden i svensk historievetenskaplig forskning.

När du föreslår en session ber vi dig tänka på att mötet är nationellt och att det därför kan vara lämpligt att söka utanför den egna institutionen för att finna deltagare. Föreslår du flera sessioner kan det hända att vi kontaktar dig och ber dig att prioritera. Varje session är 80 minuter lång och organiseras på valfritt sätt - som en presentation, ett rundabordssamtal, ett nätverksmöte, en paneldebatt etc. Om du föreslår ett enskilt paper kommer vi att samla tre eller kanske fyra olika sådana presentationer i en session om 80 minuter. Posterpresentationer accepteras i mån av plats, får vi för många förslag tar vi oss rätten att välja ut deltagare. Finns utrymme kvar kommer det att vara möjligt att anmäla posterförslag även efter den ordinarie ansökningstidens utgång.

Möjligheten att anmäla förslag på konferensbidrag kommer att stänga den 1 september 2013, besked om huruvida förslaget antagits eller inte lämnas till förslagsställare under oktober 2013.

Läs mer och skicka in din anmälan här: www.historia.su.se/historikermotet2014


Svenska historiska föreningen
Organisationskommittén för historikermötet 2014,
Historiska institutionen, Ekonomisk-historiska institutionen samt Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet

 

 

2013-02-21

Historisk tidskrifts temanummer 2014


Maritim historia


INBJUDAN TILL SKRIBENTER
(Call for Papers)

Se pdf!

Maritim historia omfattar en mängd aspekter av människans relation till havet i olika tider. Den traditionella sjökrigshistorien har under senare år utvecklats i social och politisk riktning, och betydelsen av hav och kustområden för statsbildningsprocesser världen över har fått större uppmärksamhet. Sjöfartens och den långväga maritima handelns historia har alltmer kommit att studeras från politiska och ekonomisk-historiska utgångspunkter. Sociala och kulturella historiska perspektiv, som bland annat tar upp sjömäns och sjömansfruars villkor och förhållandena ombord på fartyg och i hamnstäder, är grund för en annan dynamisk och nydanande forskningsinriktning. Genom den maritima historien förenas det globala perspektivet med det nationella och lokala, och forskningsfältet omfattar såväl pirater och upptäcktsresande till havs som det lilla fiskeläget i Bohuslän.


Historisk tidskrifts temanummer 2014 kommer att handla om maritim historia. Skribenter inbjuds att inkomma med förslag till vetenskapliga uppsatser och essäer som utgår från det maritima perspektivet på historien, uppfattat i bred bemärkelse.


Artikelförslag omfattande maximalt 300 ord tillställes senast den 30 april 2013 någon av gästredaktörerna Leos Müller (leos.muller@historia.su.se) eller Stefan Lundblad (stefan.lundblad@maritima.se).

 

2013-02-20

Svenska historikermötet i Stockholm, 8-10 maj 2014

Det sjätte Svenska historikermötet arrangeras i Stockholm den 8-10 maj 2014 av Svenska Historiska Föreningen genom Historiska institutionen, Ekonomiskhistoriska institutionen samt Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet. Vid konferensen kommer pågående svensk historisk forskning att presenteras och diskuteras.

Konferensens huvudtema är Tid. Arrangörerna vill därmed fästa uppmärksamhet på historievetenskapens
empiriska och analytiska kärna. Tidsdimensionen förenar alla historiker oavsett tematisk och epokmässig inriktning. Trots detta är specifika teoretiska, analytiska och empiriska resonemang om tid förvånansvärt nedtonade i historikers beskrivningar av den egna disciplinen och i forskningen. Vad innebär tid? Tidsuppfattning? Periodisering? Förändringstakt? Vad kan ett artikulerande av denna till synes självklara företeelse innebära för oss som historiker? Vad finns att vinna på att tydligare artikulera innebörden och innehållet i den temporala dimensionen?

Keynote-föreläsningar och plenarsessioner har Tid som utgångspunkt. Återstående konferenstid ägnas åt sessioner, rundabordssamtal, föreläsningar och utställningar kring andra teman och perspektiv. Därmed speglas den aktuella historiska forskningen i hela dess mångfald.

Förslag på sessioner och föredrag med anknytning till huvudtematiken och andra ämnen kan anmälas på Svenska historikermötets webbplats <www.historia.su.se/historikermotet2014> mellan den 1 mars och den 1 september 2013. Där anmäls även nätverksmöten. Information om konferensen lämnas fortlöpande på konferensens hemsida.

Medlemmar i Svenska historiska föreningen betalar reducerad anmälningsavgift. Läs mer på <www.historisktidskrift.se>.

Varmt välkomna till Svenska historikermötet 2014!

Organisationskommittén för historikermötet 2014

 

Svenska historikermötet i Stockholm, 8-10 maj 2014 (pdf)

 

 

2013-02-18


International Medieval Congress (IMC).


The twentieth annual IMC will take place 1-4 July 2013 in Leeds on the University of Leeds main campus and will focus on the special thematic strand, "Pleasure". Registration is now open and our programme is now available online. For more information, please see http://www.leeds.ac.uk/ims/imc/imc2013.html.

 

 

2013-01-09

 

2nd Call for Papers

Welcome to the History of Technology and Science Days/Teknik- och vetenskaphistoriska dagar 2013! Umeå University, Sweden 20-22 March 2013


Conference webpage: http://eventus.trippus.se/HistoryofTechnologyandScience2013


The Swedish National Committee for History of Technology and Science (SNTV) is organising a recurrent conference known as “Teknik- och vetenskapshistoriska dagar” - the History of Technology and Science Days. The next conference in this series will be held at Umeå University on 20-22 March 2013.


The conference welcomes researchers, including PhD students, from within the field of history of science and technology and all related fields in the humanities and social sciences, as well as researchers and participants from museums and the culture heritage sector.


The conference is open to presentations or sessions on any theme, topic, or period related to the history of science and technology, but we especially welcome proposals that explicitly engage and intersect with the following three emerging interdisciplinary approaches:

- Digital Humanities
- Environmental Humanities
- Medical Humanities

These rapidly expanding research areas encompass a multitude of visions, methodological directions, theoretical perspectives, and objects of study, but all represent efforts to reformulate and revitalize the relationship between the humanities and society within their topical areas. We are interested in exploring the ways in which the history of science and technology is, and can be, represented in these emerging fields. What are the main contributions and challenges for historians of science and technology working within the digital, environmental, or medical humanities? How do such engagements support, challenge, or reshape classic narratives and approaches in the history of science and technology? Do they enable new areas of research?

Proposals for sessions (3-4 papers), individual papers, posters and round table discussions (of no more than 250 words) in English or Swedish/Scandinavian should be sent to the conference administration: tvhd2013@idesam.umu.se Deadline for submitting abstracts is 14 January 2013. Registration will be open during February 2013, see our webpage. The conference fee is SEK 500 for PhD students and SEK 800 for other participants.

“The History of Technology and Science Days 2013” is organised by The Swedish National Committee for History of Technology and Science (SNTV) together with the research group Umeå Studies in Science, Technology and Environment (USSTE), and the Department of Historical, Philosophical and Religious Studies at Umeå University.


On behalf of the local organisation committee
Christer Nordlund (christer.nordlund@idehist.umu.se)

 

 

2012-11-29

 

Nordiska historikermötet 2014, förlängd DL

Det 28. Nordiska Historikermötet äger rum i Joensuu i Norra Karelen vid Östra Finlands universitet den 14-17 augusti 2014. Sedan år 1905 har mötet varit en omtyckt sammankomst med ca 300-500 deltagande historiker från alla de fem nordiska länderna. Mötet arrangeras av institutionen för geografi och historia, Östra Finlands Universitet tillsammans med den Skandinaviska avdelningen inom Historiska Föreningen i Finland.

Som huvudtemat för mötet har valts "Övergångar – gränser och möten i nordiska rum" eftersom staden Joensuu ligger nära gränsen mot Ryssland. Ytterligare har olika gränsområdens dimensioner länge karakteriserat livsmönster och identitet i Norra Karelen. Rubriken innefattar inte bara övergångar över riksgränser eller över gränser mellan etniciteter utan också över gränser mellan olika rum, tider och discipliner.

Programmet kommer att bjuda på key-noteföreläsningar, halvdagssessioner, rundabordssamtal och sessioner med fria föredrag. Halvdagsessionerna är högst tre timmar långa med tre till fem föredrag på 20-40 minuter och diskussion. Rundabordssamtalen varar också högst tre timmar, men längden och antalet diskussionspapper kan planeras fritt. Vi önskar speciellt få sessionsförslag med anknytning till mötets huvudtema "Övergångar" men intressanta förslag från alla historieforskningens fält i Norden är välkomna.

Förslagen till sessioner och rundabordssamtal ska innehålla sessionens huvudrubrik, kort beskrivning av temat, ordförandens namn och e-postadress samt namnen på deltagarna och rubriken på deras papper. Förslagen till enskilda fria föredrag ska innehålla presentationens titel, beskrivning av temat och föredragshållarens namn och e-postadress. Alla beskrivningar ska vara korta, max 800 tecken. Du kan använda skandinaviska språk eller engelska.

Den sista inlämningsdagen för sessions- och rundabordsförslag och för fria föredrag är förlängd till årets slut på grund av flera önskningar. Den elektroniska anmälningssidan är öppen till och med den 31 december 2012.

Förslag till sessioner, rundabordssamtal eller fria föredrag kan ges endast på webbsidan https://www.uef.fi/nordiskahistorikermotet

 

I januari 2013 ges besked om sessionen, föredraget eller rundabordssamtalet har antagits till ordföranden via e-post. Presentationer som blivit antagna publiceras på förhand. Tidtabell och anvisningar för publiceringen ges tillsammans med beskeden.


Anmälan till historikermötet 2014 öppnas i maj 2013.

 

 

2012-11-05

 

Det Nordiska Historikermötet 14-17 augusti 2014, Joensuu, Finland.

DL för sessioner och presentationer 30 november 2012 närmar sig!


Det 28. Nordiska Historikermötet äger rum i Joensuu i Norra Karelen vid Östra Finlands universitet den 14–17 augusti 2014. Som huvudtemat för mötet har valts "Övergångar – gränser och möten i nordiska rum". Vi önskar speciellt få sessionsförslag med anknytning till mötets huvudtema "Övergångar" men intressanta förslag från alla historieforskningens fält i Norden är välkomna.


Förslagen kan göras till halvdagssessioner, rundabordssamtal och sessioner med fria föredrag. Halvdagsessionerna är högst tre timmar långa med tre till fem föredrag på 20–40 minuter och diskussion. Rundabordssamtalen varar också högst tre timmar, men längden och antalet diskussionspapper kan planeras fritt.


Förslagen till sessioner och rundabordssamtal ska innehålla sessionens huvudrubrik, kort beskrivning av temat (max 800 tecken), ordförandens namn och e-postadress samt namnen på deltagarna och rubriken på deras papper. Förslagen till enskilda fria föredrag ska innehålla presentationens titel, beskrivning av temat och föredragshållarens namn och e-postadress. Presentationerna kan ges på skandinaviska språk eller på engelska.


Förslag till sessioner, rundabordssamtal eller fria föredrag kan ges till den 30 november 2012 på mötets webbsida https://www.uef.fi/nordiskahistorikermotet.


I januari 2013 ges besked om sessionen, föredraget eller rundabordssamtalet har antagits till ordföranden via e-post. Presentationer som blivit antagna publiceras på förhand. Tidtabell och anvisningar för publiceringen ges tillsammans med beskeden.


Anmälan till historikermötet 2014 öppnas i maj 2013.

Vi ses i Joensuu!

Organisationskommittén

Det 28. Nordiska Historikermötet
Institutionen för geografi och historia
Östra Finlands universitet
Joensuu campus
PB 111
80101 Joensuu
Finland


professor Kimmo Katajala (huvudansvarig för konferensen)
E-post: kimmo.katajala(at)uef.fi


amanuens Riikka Myllys (konferenssekreterare)
E-post: riikka.myllys(at)uef.fi

 

 

2012-08-21


Elisabeth Mansén får Hertig Karls pris i historia 2012

Sveriges största historiepris, Hertig Karls pris, går 2012 till Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Senast har Mansén skrivit den femte delen av Norstedts Sveriges historia, den som behandlar perioden 1721-1830. Hon har tidigare bland annat författat Ett paradis på jorden, en stor volym om svensk kurortshistoria från 1680 till 1880, samt redigerat en volym om kärlek och vänskap på 1700-talet.
Juryns motivering i utdrag lyder:

 

"[Elisabeth Manséns] senaste arbete är en bok om 1700-talet som ingår som band 5 i den nya serien Sveriges historia. Det är en vacker bok med väl valda bilder som på ett kunnigt och initierat sätt breddar denna typ av historieskrivning genom att inte enbart fokusera på den politiska, sociala eller ekonomiska historien, utan också mentalitet, vardagsliv och de förändrade formerna för politik och vetenskap.


Elisabeth Mansén ger oss på så sätt en djupare förståelse för 1700-talets betydelse i den europeiska historien. Hennes tidigare böcker om salongskultur, brunnsdrickning och sinnenas historia visar på samma sätt prov på såväl nytänkande som på publikvänlig stil."

 

Hertig Karls pris instiftades 1994 av Nyköpings kommun. Sedan 2003 delas priset ut gemensamt av Nyköpings kommun och Sörmlands museum, som har Landstinget Sörmland som huvudman. Priset delas ut till "historiker eller annan som, utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat".


Den årliga pristagaren utses av en oberoende jury och instiftarna har sedan starten valt att låta Svenska Historiska Föreningen ta hand om ordförandeskapet i juryn. Juryn som valde ut 2012 års pristagare bestod av ordförande för Svenska Historiska Föreningen Elisabeth Elgán, Kirsti Niskanen och Lars Nilsson, båda tidigare ordföranden i Svenska Historiska Föreningen, samt Roger Qvarsell, idéhistoriker vid Linköpings universitet, och John Crispinsson, vetenskapsjournalist specialiserad på historia.


Prissumman är på 50 000 kronor.

 

2012-05-07

Det 28. Nordiska Historikermötet i Joensuu 14–17 augusti 2014

Det 28. Nordiska Historikermötet äger rum i Joensuu i Norra Karelen vid Östra Finlands universitet den 14–17 augusti 2014. Sedan år 1905 har mötet varit en omtyckt sammankomst med ca 300-500 deltagande historiker från alla de fem nordiska länderna. Mötet arrangeras tillsammans med den Skandinaviska avdelningen inom Historiska Föreningen i Finland.

Som huvudtemat för mötet har valts ”Övergångar – gränser och möten i nordiska rum” eftersom staden Joensuu ligger nära gränsen mot Ryssland. Ytterligare har olika gränsområdens dimensioner länge karakteriserat livsmönster och identitet i Norra Karelen. Rubriken innefattar inte bara övergångar över riksgränser eller över gränser mellan etniciteter utan också över gränser mellan olika rum, tider och discipliner.

Programmet kommer att bjuda på key-noteföreläsningar, halvdagssessioner, rundabordssamtal och sessioner med fria föredrag. Halvdagsessionerna är högst tre timmar långa med tre till fem föredrag på 20–40 minuter och diskussion. Rundabordssamtalen varar också högst tre timmar, men längden och antalet diskussionspapper kan planeras fritt. Vi önskar speciellt få sessionsförslag med anknytning till mötets huvudtema ”Övergångar” men intressanta förslag från alla historieforskningens fält i Norden är välkomna.

Förslagen till sessioner och rundabordssamtal ska innehålla sessionens huvudrubrik, kort beskrivning av temat, ordförandens namn och e-postadress samt namnen på deltagarna och rubriken på deras papper. Förslagen till enskilda fria föredrag ska innehålla presentationens titel, beskrivning av temat och föredragshållarens namn och e-postadress. Alla beskrivningar ska vara korta, max 800 tecken. Du kan använda skandinaviska språk eller engelska.

Anmälan kan endast göras on-line på web-sidan.

Skicka in förslag till sessioner, rundabordssamtal och fria föredrag senast den 30 november 2012.

I januari 2013 ges besked om sessionen, föredraget eller rundabordssamtalet har antagits till ordföranden via e-post. Presentationer som blivit antagna publiceras på förhand. Tidtabell och anvisningar för publiceringen ges tillsammans med beskeden.

Vi träffas i Joensuu!

Kimmo Katajala Nils Erik Villstrand

Professor i historia, Östra Finlands universitet (UEF) Professor i nordisk historia, Åbo Akademi

Organisationskommitténs ordförande Ordförande för Skandinaviska avdelningen

Institutionen för geografiska och historiska studier (HiMa) inom Finska historiska samfundet (SHS)

CFP som pdf.

 

 

2012-04-11

De Svenska Historiedagarna 2012 i Mariehamn - Korsvägar och mötesplatser

De Svenska Historiedagarna 2012 äger rum i Mariehamn på Åland 21-23 september. Den gångna höstens Historiedagar, som hölls i Stockholm, samlade 585 deltagare. Svenska Historiska Föreningen är en av 26 medlemmar i De Svenska Historiedagarna.

 

Svenskt biografiskt lexikon

Svenskt biografiskt lexikon, SBL, finns nu fritt tillgängligt, se här

 

Ny e-postlista för nyheter om historia!


På Svenska historikermötet i Göteborg förra året efterlyste många ett enkelt sätt att sprida information om vad som är på gång inom historieforskningen och forskarvärlden. Svenska Historiska Föreningen har därför startat en e-postlista. Listan, som är öppen för alla, är till för att sprida information om sådant som kan vara av intresse för historieforskningen. Det kan vara nyutkomna böcker, länkar till artiklar, lediga tjänster, tillsatta tjänster eller inbjudningar till seminarier och konferenser. Listan är alltså inte till för diskussion.

För att bli medlem på listan och kunna posta och ta emot information, gör så här: Sänd en e-post till <listserv@segate.sunet.se>. Skriv inte något i ämnesrutan, lämna den tom. Skriv bara subscribe historia i brevet, inget mer. Du får sedan ett svar där Du ombeds bekräfta att Du vill bli medlem. När Du har blivit medlem kan Du sända ut information på listan. Använd adressen <historia@segate.sunet.se>.


Det är inte tillåtet att bifoga dokument: Lägg in en länk istället! Svenska Historiska Föreningen, som äger listan, förbehåller sig rätten att plocka bort meddelanden eller stänga av den som sänder meddelanden som kan uppfattas som sexistiska, rasistiska eller i annat avseende kränkande eller ringaktande.


Elisabeth Elgán, ordförande Svenska Historiska Föreningen

 


Senaste numret av Scandinavian Journal of History (Vol. 37, No. 1, 2012):

State Formation and Courtly Culture in the Scandinavian Kingdoms in the High Middle Ages
Marlen Ferrer

Drawing Borders or Dividing Lands?: the peace treaty of 1323 between Sweden and Novgorod in a European context
Kimmo Katajala

Wives or Widows and their Representatives
Gabriela Bjarne Larsson

Associations and Democracy: sport and popular mobilization in Nordic societies c. 1850-1900
Niels Kayser Nielsen & John Bale

Cooperate or Free Ride?: the Scandinavian central banks, Bank for International Settlements and the Austrian financial crisis of 1931
Per H. Hansen

Bilateral Trade and Fisheries Development: the Anglo-Danish Trade Agreement, 1933
Chris Reid & Morten Karnöe Söndergaard

Book Review
Swedish Naval Administration, 1521-1721: resource flows and organisational capabilities
Jakob Seerup

 

 

2012-03-05

Svenska historikermötet i Stockholm 8-10 maj 2014

Våren 2014 är det Stockholms tur att ta över stafettpinnen - från Göteborgsmötet 2011 - när det gäller att föra Svenska historiska föreningens tradition vidare med ett nationellt historikermöte var tredje år, inom ämnena historia, idéhistoria och ekonomisk historia. Planera in dessa dagar i er verksamhet redan nu så att krockar med andra evenemang undviks.

Närmare information om mötet, inbjudan till seminarieteman och call for papers kommer att skickas ut under senhösten 2012. Välkomna till Stockholms universitet 8-10 maj 2014!

Organisationskommittén för historikermötet i Stockholm 2014:
Johnny Wijk, (historia, ordförande)
Helena Bergman, (historia)
Helene Carlbäck, (Svenska historiska föreningen)
Karin Dirke, (idéhistoria)
Nils Edling, (historia)
Mari Eyice, (historia, sekreterare)
Anna Götlind (historia)
Mats Morell, (ekonomisk historia)
Annika Sandén, (historia)
Erland Sellberg, (idéhistoria)
Paul Sjöblom, (historia)

 

2012-02-22

Det 28:e Nordiska Historikermötet 2014

Det 28:e Nordiska Historikermötet kommer att organiseras i Joensuu, Finland, i augusti 2014 av Östra Finlands universitet (Institutionen för för historiska och geografiska studier). Organisationskommittén leds av prof. Kimmo Katajala.

 

 

2012-02-17

METOD

(pdf)

I hur stor utsträckning styr valet av metod resultatet i historiska undersökningar? År 2005 hade Historisk tidskrift ett temanummer om ”källkritik”. I 2013 års temanummer om ”metod” vill vi lyfta fram nästa steg i arbetsprocessen; mängden av möjliga tillvägagångssätt som historieforskare har för att bearbeta material som redan har granskats källkritiskt. Allt från kvalitativt orienterade diskursanalytiska metoder till kvantitativt orienterade regressionsanalytiska dito är av intresse. Vi vill också lyfta fram historievetenskapernas speciella materialsituation i jämförelse med de mer samtidsorienterade vetenskaperna när det kommer till just metodfrågor. Innebär den knappa materialsituation som historiker möter på vissa områden begränsningar för möjligheterna att använda olika typer av metoder, eller är det snarare så att metoder av olika slag - exempelvis sådana som importeras från samhällsvetenskapen - blir särdeles användbara just för att kompensera för ibland bristfälligt historiskt material?

Skribenter uppmanas att komma in med förslag till uppsatser som diskuterar metodfrågor - i mycket bred bemärkelse - inom historieämnena. Att diskutera för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder är ett tänkbart tema; att diskutera urvalsmetoder (som obundet slumpmässigt urval kontra stratifierat urval) och frågor om representativitet ett annat. Diskussioner om teorins betydelse för metodvalet, liksom materialvalets betydelse för de metodologiska övervägandena och, omvänt, metodkunnandets inverkan på materialvalet, är andra möjliga uppslag. Bidrag som lyfter fram olika metoder för tolkning av traditionella såväl som okonventionella källor har en självklar plats. Artiklar som avhandlar historikers möjligheter att genom olika metoder skapa nya material, exempelvis genom oral history, är likaså välkomna. Det är även texter som diskuterar och exemplifierar vad historieämnena i största allmänhet har att vinna - och förlora - på ökat inlån av tekniker som används inom samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga forskningsmiljöer.

Artikelförslag omfattande maximalt 300 ord skall vara inkomna senast den 30 april 2012 till gästredaktörerna Martin Gustavsson och Yvonne Svanström, e-post: martin.gustavsson@ekohist.su.se respektive yvonne.svanstrom@ekohist.su.se

 

2011-12-16

ÖPPET BREV TILL RIKSBIBLIOTEKARIEN

Brevet kommenteras i en artikel i Universitetsläraren nr 20 2011: "Historiker protesterar mot nedskärningar" av Marielouise Samuelsson. Statssekreterare Peter Honeth, som intervjuas i artikeln, säger att det är "alldeles utmärkt att forskargrupper ställer krav".

---

Stockholm den 8 november 2011

Till riksbibliotekarien,

Det är med stor oro som vi i styrelsen för Svenska Historiska Föreningen tagit del av de uppgifter om en förändrad förvärvspolicy för Kungl. Biblioteket som förmedlats genom Dagens Nyheter den 25 oktober 2011 och via Kungl. Bibliotekets hemsida.

Facklitteratur är för humanister och samhällsvetare lika viktiga som laboratorier är för naturvetare. Att Kungl. Biblioteket har för avsikt att minska inköpen av utländsk facklitteratur inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena är en därför en mycket dålig nyhet för oss.

De fyra miljoner kronor, som enligt Dagens Nyheter utgör det årliga inköpsanslaget för utländsk litteratur för Kungl. Biblioteket, är en liten summa jämfört med de resurser som satsas på forskning över huvud taget men för oss humanister och samhällsvetare är det mycket väl använda pengar som det vore synd att tulla på. Humanistiska forskare reser regelbundet till Stockholm från hela Sverige för att kunna tillbringa några dagar på Kungl. Biblioteket. Det faktum att Kungl. Biblioteket har en utmärkt och uppdaterad samling av utländsk facklitteratur bidrar till den attraktionskraften. Det finns också tydliga signaler, både politiskt och inomvetenskapligt, om att svensk forskning måste bli mer internationell. En minskning av Kungl. Bibliotekets utländska förvärv skickar ut rakt motsatta signaler.

Genom att drastiskt minska inköpen av utländsk facklitteratur gör Kungl. Biblioteket, så vitt vi kan se, en egen och opåkallad inskränkning av det uppdrag man ålagts av statsmakten och som är att ”samla, förvara, beskriva och tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora” (SFS 2011:942, § 2:3). Ingenstans nämns att det utländska förvärvet ska utgå från perspektivet Sverige i världen eller svenska kulturförbindelser, vilket Dagens Nyheter rapporterat såsom varandes Kungl. Bibliotekets nya riktlinjer för inköp av utländsk facklitteratur.

Naturligtvis är förvärvsanslagets storlek en ekonomisk prioriteringsfråga där besluten till viss del fattas på en högre, politisk nivå. Men det är anmärkningsvärt att Kungl. Biblioteket prioriterar på ett sätt som strider mot Kungl. Bibliotekets uppdrag, utan att påpeka för ansvarigt departement att anslagen är sådana att Kungl. Biblioteket inte kan uppfylla sitt uppdrag. Om inte Kungl. Biblioteket själv argumenterar för vikten av en god litteraturförsörjning är chansen liten att detta behov kommer att tillgodoses av politikerna.

I allmänhetens ögon har Kungl. Biblioteket alltid stått högst i den svenska bibliotekshierarkin. Kungl. Biblioteket har haft en stödjande roll åt högskolebiblioteken. I Dagens Nyheter-artikeln framställer Johannes Rudberg och Du det som att det är högskolebiblioteken som i framtiden ska ha en stödjande roll åt Kungl. Biblioteket. Detta är olyckligt då bredden och långsiktigheten i Kungl. Bibliotekets samlingar försvinner. Högskolebiblioteken, vars största uppgift är att hjälpa studenterna med kurslitteratur och andra nödvändiga verktyg för sina studier, använder sig ofta av användarstyrning i sina inköp. De köper in den litteratur studenterna, och i viss mån lärarna, vill ha. Den inköpta litteraturen är också, till skillnad från Kungl. Bibliotekets samlingar, företrädesvis på engelska eftersom det är det språk som studenterna behärskar. Högskolebibliotekens inköp täcker dock inte den mer avancerade forskningens behov, inte minst behovet av att kunna läsa forskningslitteratur på originalspråk och inte enbart i översättning till engelska.

En annan fråga som gör oss oroliga är inköpen av elektroniska publikationer. I Dagens Nyheter säger Du att de elektroniska kopiorna inte ännu är lika tillgängliga som de fysiska. Som historiker har vi mycket riktigt kunnat konstatera att Kungl. Biblioteket inte längre tillhandhåller American Historical Review som är världens största historievetenskapliga tidskrift eller Scandinavian Journal of History i pappersformat utan dessa finns endast tillgängliga i elektronisk form, med ettårigt embargo. Vi måste alltså vänta i ett år för att få läsa artiklarna i dessa tidskrifter. Även om embargot skulle slopas är det olyckligt att viktiga tidskrifter inte längre finns tillgänglig i pappersformat på Kungl. Biblioteket, inte minst för det långsiktiga bevarandet. Om Kungl. Biblioteket upphör med sina e-prenumerationer så kommer ingen besökare att kunna ta del av tidigare årgångar av tidskrifter av den typ som vi har nämnt här. Vår bestämda mening är att e-prenumerationer och elektroniska utgåvor av litteraturen inte kan och ska ersätta de fysiska medierna utan komplettera dessa.

Vi skulle vilja uppmana dig och Kungl. Biblioteket att istället för att dra ned på inköpen av utländsk facklitteratur verka för en höjning av anslagen för litteraturinköp. Förvärvet av utländsk litteratur måste uppfattas som en del av Kungl. Bibliotekets kärnverksamhet. Ni måste göra det tydligt att Kungl. Bibliotekets roll som nationalbibliotek och ledande humanistiskt forskningsbibliotek kräver att den internationella utgivningen är starkt representerad i samlingarna.

För styrelsen för Svenska Historiska Föreningen,

Elisabeth Elgán, ordförande

 

2011-11-14

KLÄDER OCH MODE

Inbjudan till skribenter att inkomma med manus till Historisk tidskrift

[som pdf]

Kläder och mode har under de senaste åren blivit ett alltmer diskuterat fenomen, både inom forskningen och offentligheten i stort. Samtidigt som ämnet bland annat har uppmärksammats i media, bloggar och inom museivärlden, har modeforskning med historiska och tvärveten-skapliga perspektiv på allvar etablerat sig i den akademiska världen. Bland de frågor som intresserar historiker märks hur mode och kläder är kopplade till konstruktioner av kön, klass och etnicitet. Långt ifrån att vara en enkel reflektion av det rådande samhället har kläder använts både för att upprätthålla distinktioner mellan grupper och för att ifrågasätta dessa och därigenom utmana samhällsordningen. En annan infallsvinkel handlar om hur konsumtion och produktion av textilier både har speglat samhällsutvecklingen och varit en drivkraft för den. Textilier har varit (och är) en viktig handelsvara och utgör ett av de tydligaste exempel på hur handel, produktion och konsumtion i modern tid har globaliserats.

Historisk tidskrift vill under 2013 uppmärksamma aktuell historisk forskning kring kläder och mode i bred bemärkelse. Skribenter inbjuds därför att inkomma med uppsatsmanuskript om-fattande mellan 50000 och 70000 tecken (inklusive blanksteg och fotnoter) till redaktör Stefan Amirell senast den 31 mars 2012. Även förslag till andra texter, såsom vetenskapliga essäer, debattinlägg och forskningsöversikter, är välkomna.

För manuskriptanvisningar, se här. Manuskript får ej tidigare ha publicerats på annat håll och kommer att genomgå sedvanlig redaktionell prövning och lektörsgranskning innan beslut om publicering fattas. Ytterligare upplysningar lämnas av redaktör Stefan Amirell.

 

Redaktör, Historisk tidskrift

Stefan Amirell

Medredaktörer, Kläder och mode

Thérese Andersson, Stockholms universitet

Pia Lundqvist, Göteborgs universitet


E-post: editor@historisktidskrift.se
Tfn: 076-18 50 555

 

2011-09-20

Historisk tidskrift finns vid utställningen under De Svenska Historiedagarna i Stockholm 7-9 oktober 2011.

 

2011-05-26

Vetenskapsradion Historia: Historisk tidskrifts redaktör Stefan Eklöf Amirell och Sverker Sörlin - "hur nationellt navelskådande svensk historieforskning är idag". Från Svenska historikermötet i Göteborg.


Programmet sändes torsdag 26 maj 2011 kl 13:45. Lyssna här!

 

2011-05-16

Det femte Svenska historikermötet hölls 5-7 maj 2011 i Göteborg. Kolleger historiker, ekonomhistoriker och idéhistoriker vid Göteborgs universitet hade organiserat hela evenemanget, som utöver ett stort antal sessioner om aktuell forskning i historia, också bjöd på fest och tid för diskussioner mellan kolleger i alla åldrar. De medlemmar, som jag som ordförande för Svenska Historiska Föreningen träffade, var alla mycket nöjda med konferensen. En toppenkonferens! Tack Göteborg för ert jobb!


I Göteborg höll Svenska Historiska Föreningen också sitt årsmöte. I samband med det valdes nya medlemmar in i styrelsen. Dessa är fil. dr Peter Lindström, civ. ing., tekn. dr Per Lundin och doc. Maria Stanfors. Ny skattmästare blir Annika Åkerblom, avgående förvaltningsdirektör från Linnéuniversitet och fil. dr i ekonomisk historia.


Jag vill här varmt tacka de medlemmar som lämnar styrelsen, Carl Erik Hedlund, Brita Lundström, Åsa Karlsson Sjögren och Martti Rantanen, för det engagemang de lagt ned på föreningen. Ett speciellt tack till vår skattmästare Carl Erik Hedlund som sedan 1999 sett till att föreningen står stadigt på benen vad gäller ekonomin. Förening verksamhet vilar på medlemmarnas avgifter och frivilligarbete. För utgivningen av Historisk tidskrift får föreningen stöd från Vetenskapsrådet och Kungl. Vitterhetsakademien.


Det svenska historikermötet 2014 kommer att hållas i Stockholm. Svenska Historiska Föreningen är mycket glad och tacksam att historikerna vid Stockholms universitet anmält intresse att ordna nästa konferens. Det svenska historikermötet är efter Historisk tidskrift föreningens viktigaste verksamhet. Men utan kolleger, institutioner och universitet i hela landet villiga att ordna evenemanget skulle det inte gå. Tack Stockholm för att ni vill anta utmaningen!


Elisabeth Elgán


PS. Och till er som tycker att Historisk tidskrift är tråkig, vill jag bara repetera vad jag sa i Göteborg: Sänd in er essä, artikel eller forskningsöversikt så blir Historisk tidskrift roligare! Historisk tidskrift hanterar inkomna uppsatsmanus snabbt, och inom någon vecka ges besked om det går vidare till lektörsgranskning.


På bilden: Profesor Thomas Lindkvist och docent Elisabeth Elgán

 

2011-05-16

Att skriva uppsatser i historievetenskapliga tidskrifter

På bilden: Stefan Eklöf Amirell och Ulrika Holgersson

Vid Svenska historikermötet i Göteborg arrangerade Historisk tidskrift, tillsammans med tidskriften Scandia, en välbesökt session med rubriken "Att skriva uppsatser i historievetenskapliga tidskrifter". Redaktören för Historisk tidskrift, Stefan Amirell, inledde med en betraktelse över villkoren för humanvetenskapliga publikationer i allmänhet, särskilt med avseende på intressekonflikten mellan administrativa och vetenskapliga aktörer i synen på tidskrifternas funktion och syfte: ska de i första hand fungera som kvalitetsfilter och redskap för fördelning av forskningsresurser eller ska de i första hand utgöra fora för vetenskapliga diskussioner och plattformar för publicering av vetenskapligt relevanta resultat? Redaktören för Scandia, Ulrika Holgersson, lyfte i sin presentation bland annat fram betydelsen av digitala publikationvägar och publicering på andra språk än svenska. En livlig diskussion med deltagande av publiken följde på presentationerna.

 

PRESSMEDDELANDE från Svenska Historiska Föreningen

Stockholm, den 29 september 2010

PDF

Upprop för ett nytt museum för historia! Historiker kritiserar Historiska museets Sverigeutställning

Ordföranden i Svenska Historiska Föreningen, docent Elisabeth Elgán, kritiserar skarpt den aktuella utställningen Sveriges historia på Historiska museet i Stockholm. Hon menar att en nysatsning på ett riktigt historiskt museum, i stället för dagens arkeologimuseum, behövs. För att skapa nödvändigt utrymme kan museets borggård glasas in eller museets kristna konst återlämnas till kyrkan.

Att tränga ihop en utställning om Sveriges historia från 1000-talet till 1900-talet i en av museets salar och på två trappavsatser känns nästan lite pinsamt och resultatet är både spretigt och överlastat, menar Elisabeth Elgán. Vad som saknas är en ordentlig permanent utställning som gestaltar Sveriges historia. Vidare, skriver Elgán:


Kanske är det dags att Historiska museet får ett utökat uppdrag och att lokalerna, budgeten och personalen anpassas därefter? Museets borggård kunde glasas in och bli en fin utställningslokal i flera öppna plan, som det vackra Musée d’Orsay i Paris. Eller så lämnar man tillbaka den kristna konsten till de församlingar som en gång köpt in den och använder dessa salar till historia i stället.

I ett rikt turistland som Sverige som dessutom har en folkbildningstradition […] så borde ett riktigt historiskt museum som täcker världshistorien och Sveriges plats i denna från forntiden till i dag inte vara en orimlighet. Ett upprop för en sådan nysatsning vore på sin plats. [hela texten här]


Debattartikeln är publicerad i häfte 3 av Historisk tidskrift, Sveriges ledande historievetenskapliga tidskrift, och kan även läsas i sin helhet dess hemsida, http://www.historisktidskrift.se. I häftet skriver även historikern Henrik Arnstad om Finlands relationer med Nazityskland 1941–1944 och professor Lennart Andersson Palm kritiserar Forum för levande historia för att främja finländsk historienationalism. Dessutom publiceras tre längre vetenskapliga uppsatser och ny forskningslitteratur recenseras.

För mer information, kontakta Stefan Eklöf Amirell, redaktör för Historisk tidskrift,

tel. 076-18 50 555, e-post editor@historisktidskrift.se.

Recensionsexemplar kan beställas via red@historisktidskrift.se.

 

 

Historisk tidskrift / Svenska Historiska Föreningen på Bok- och Biblioteksmässan i september 2010


Seminarium:

Miljöns historia

Torsdag 23/9 kl. 10.00–10.45

Lokal: J1


Miljöhistoria är ett växande fält inom historieundervisning och forskning. Studier av de mänskliga samhällenas förhållande till naturen berör centrala frågor inom historia, idéhistoria och ekonomisk historia. Vilken roll spelar dagens miljöproblem för formuleringen av de historiska forskningsfrågorna? På vilka sätt kan historikernas kunskaper och de långa tidsperspektiven bidra till förståelse och lösningar av samtidens problem?

Medverkande: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Lars Lundgren, docent i historia, och Astrid Kander, docent i ekonomisk historia.

Moderator: Staffan Granér, lektor i ekonomisk historia.

Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond och Svenska Historiska Föreningen

Lyssna på seminariet!


Historisk tidskrift finns representerad på mässan i Kulturtidskriftsmontern (B02:41)

 

 

2010-08-18

Sveriges största historiepris till Yvonne Hirdman!

Det blir Yvonne Hirdman som i år får ta emot Sveriges största historiepris. Hon är välkänd historiker, forskare och författare. Priset delas ut i Nyköping lördagen den 28 augusti av Sörmlands museum och Nyköpings kommun.

Yvonne Hirdmans senaste bok heter ”Den röda grevinnan. En europeisk historia”. Boken handlar om Yvonnes mamma och sökandet efter mammans smått osannolika levnadsöde. Ett sökande som leder läsaren rakt in i mellankrigstidens historia med såväl Hitler som Stalin högst närvarande.

Prisutdelningen sker kl 11.30 på Stadshustrappan vid Stora Torget i Nyköping under festliga former med galaklädda människor ur Hertig Karls hov och med hertigen själv och hans nyblivna hustru närvarande. Hans rödklädda livdrabanter finns på plats liksom musiker och gycklare. Efter prisutdelningen tågar hertigen med sitt följe till Nyköpingshus och Hertig Karls marknad där man skriver 1592.

Yvonne Hirdman får priset för sin forskning och sina böcker som på olika sätt belyser modern historia, med tonvikt på kvinnohistoria, genushistoria och arbetslivshistoria. Hon har varit professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet och professor i genushistoria vid Stockholms universitet. Nu är hon knuten till såväl Stockholms universitet som Södertörns högskola i Stockholm. Hon har skrivit ett femtontal böcker.

Hertig Karls pris är Sveriges största historiepris. Summan är 50 000 kronor och priset kan inte sökas. Man blir tilldelad priset och det är en oberoende kommitté bestående av fyra sakkunniga personer som väljer. Det delas ut till ”historiker eller annan som, utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat”.

Hertig Karls pris instiftades 1994 av Nyköpings kommun. Från och med år 2003 delas priset ut gemensamt av Nyköpings kommun och Sörmlands museum.

Juryns motivering Hertig Karls pris 2010:

Hertig Karls pris för år 2010 tilldelas Yvonne Hirdman, affilierad professor i historia vid Stockholms universitet och forskningsledare vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola.

Yvonne Hirdman är en av Sveriges främsta modernhistoriker, med en produktion som omfattar ett femtontal böcker om svensk arbetarrörörelse, kvinno- och genushistoria. Under senare år har Hirdman förnyat sig som forskare och gett ut två kritikerrosade biografier som blivit försäljningsframgångar. Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal, som kom ut 2006, kan ses som en sammanfattning av en lång karriär som genus- och socialhistoriker. I sin senaste bok, Den röda grevinnan. En europeisk historia (2010) väver Hirdman skickligt samman berättelsen om sin mamma med en skildring av europeisk 1900-talshistoria. Boken är på en och samma gång en redogörelse av hur släktforskning går till och en kommentar till biografigenren. Hirdman är även ansvarig för volym 7 i Norstedts uppmärksammade serie Sveriges historia.

Priskommittén: docent Kirsti Niskanen (ordförande i Svenska Historiska Föreningen under 2009), överintendent Agneta Lundström, professor Lars Nilsson och professor em. Jarl Torbacke.

Hertig Karls pris har tidigare gått till:


1994 Aleksander Loit
1995 Hans Villius och Olle Häger
1996 Hans Furuhagen
1997 Michael Nordberg
1998 Karin Johannisson
1999 Arne Jarrick
2000 Mats G Larsson
2001 Dick Harrison
2002 Cecilia Björk och Laila Reppen
2003 Gunnar Wetterberg
2004 Maja Hagerman
2005 Anders Björnsson
2006 Marie-Christine Skuncke
2007 Max Engman
2008 Eva Österberg
2009 Bo Eriksson

 

PRESSMEDDELANDE

28 april 2010

Forskning om kvinnors arbete prisbelönad! Ekonomihistorikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet har av Svenska Historiska Föreningen tilldelats Emil Hildebrands pris för bästa uppsats i Historisk tidskrift 2009.

Uppsatsen har titeln ”Ekonomisk tillväxt, gensuarbetsdelning och obetalt hemarbete i historisk belysning”.

 

PRESSMEDDELANDE

20 februari 2010

Globalhistoriskt genombrott inom svensk forskning

 

Svensk synd - modern exotism

"Svensk synd - modern exotism", recension av Historisk tidskrifts temanummer sex (2009:3) i Dagens Nyheter 091101.

 

 

PRESSMEDDELANDE

25 mars 2009

Forskning om ”det rättfärdiga kriget” prisbelönad

 

Idéhistorikern Edda Manga vid Uppsala universitet har av Svenska Historiska Föreningen tilldelats Emil Hildebrands pris för bästa uppsats i Historisk tidskrift 2008. Uppsatsen har titeln ”Kolonialism och rättfärdigt krig – Francisco de Vitoria: Det rättfärdiga krigets återkomst” och jämför dagens debatter om det rättfärdiga kriget med de diskussioner som fördes i Spanien under 1500-talet om samma sak, då i relation till kolonisationen av Latinamerika. Priset uppgår till 15 000 kronor och delas ut vid Svenska Historiska Föreningens årsmöte den 2 april 2009.

Edda Mangas uppsats är en uppfordrande, djärv och insiktsfull studie av en viktig problematik: de ideologiska bevekelsegrunderna för krigföring. Den är originell i sin hopknytning av ideologin kring kolonialismen på 1500-talet och den eviga debatten om rättfärdiga krig. Manga visar hur föreställningar om det rättfärdiga kriget användes för att upprätta en kvasilegal bas för en hierarkisk global ordning. Uppsatsen ställer stora övergripande frågor med ett idéhistoriskt perspektiv, samtidigt uppfylls kraven på historisk konkretion och nyanserad analys. Med sin uppsats visar Manga hur en historisk undersökning kan berika och fördjupa vår förståelse även av samtida fenomen [ur prismotiveringen].

Uppsatsen är publicerad i Historisk tidskrifts temanummer om krig, 128:3 (nummer 3, September 2008) som är tillgänglig i sin helhet via tidskriftens hemsida, www.historisktidskrift.se [ladda ned enbart uppsatsen här].

För mer information kontakta Stefan Eklöf Amirell, redaktör för Historisk tidskrift,
tel. 031-786 55 16, e-post stefan.eklof.amirell@history.gu.se, eller Kirsti Niskanen, ordförande i Svenska Historiska Föreningen, tel. +47-22 85 89 31, e-post kirsti.niskanen@nikk.uio.no.