Aktuellt
2011-12-16 ÖPPET BREV TILL RIKSBIBLIOTEKARIEN Brevet kommenteras i en artikel i Universitetsläraren nr 20 2011: "Historiker protesterar mot nedskärningar" av Marielouise Samuelsson. Statssekreterare Peter Honeth, som intervjuas i artikeln, säger att det är "alldeles utmärkt att forskargrupper ställer krav". --- Stockholm den 8 november 2011 Till riksbibliotekarien, Det är med stor oro som vi i styrelsen för Svenska Historiska Föreningen tagit del av de uppgifter om en förändrad förvärvspolicy för Kungl. Biblioteket som förmedlats genom Dagens Nyheter den 25 oktober 2011 och via Kungl. Bibliotekets hemsida. Facklitteratur är för humanister och samhällsvetare lika viktiga som laboratorier är för naturvetare. Att Kungl. Biblioteket har för avsikt att minska inköpen av utländsk facklitteratur inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena är en därför en mycket dålig nyhet för oss. De fyra miljoner kronor, som enligt Dagens Nyheter utgör det årliga inköpsanslaget för utländsk litteratur för Kungl. Biblioteket, är en liten summa jämfört med de resurser som satsas på forskning över huvud taget men för oss humanister och samhällsvetare är det mycket väl använda pengar som det vore synd att tulla på. Humanistiska forskare reser regelbundet till Stockholm från hela Sverige för att kunna tillbringa några dagar på Kungl. Biblioteket. Det faktum att Kungl. Biblioteket har en utmärkt och uppdaterad samling av utländsk facklitteratur bidrar till den attraktionskraften. Det finns också tydliga signaler, både politiskt och inomvetenskapligt, om att svensk forskning måste bli mer internationell. En minskning av Kungl. Bibliotekets utländska förvärv skickar ut rakt motsatta signaler. Genom att drastiskt minska inköpen av utländsk facklitteratur gör Kungl. Biblioteket, så vitt vi kan se, en egen och opåkallad inskränkning av det uppdrag man ålagts av statsmakten och som är att ”samla, förvara, beskriva och tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora” (SFS 2011:942, § 2:3). Ingenstans nämns att det utländska förvärvet ska utgå från perspektivet Sverige i världen eller svenska kulturförbindelser, vilket Dagens Nyheter rapporterat såsom varandes Kungl. Bibliotekets nya riktlinjer för inköp av utländsk facklitteratur. Naturligtvis är förvärvsanslagets storlek en ekonomisk prioriteringsfråga där besluten till viss del fattas på en högre, politisk nivå. Men det är anmärkningsvärt att Kungl. Biblioteket prioriterar på ett sätt som strider mot Kungl. Bibliotekets uppdrag, utan att påpeka för ansvarigt departement att anslagen är sådana att Kungl. Biblioteket inte kan uppfylla sitt uppdrag. Om inte Kungl. Biblioteket själv argumenterar för vikten av en god litteraturförsörjning är chansen liten att detta behov kommer att tillgodoses av politikerna. I allmänhetens ögon har Kungl. Biblioteket alltid stått högst i den svenska bibliotekshierarkin. Kungl. Biblioteket har haft en stödjande roll åt högskolebiblioteken. I Dagens Nyheter-artikeln framställer Johannes Rudberg och Du det som att det är högskolebiblioteken som i framtiden ska ha en stödjande roll åt Kungl. Biblioteket. Detta är olyckligt då bredden och långsiktigheten i Kungl. Bibliotekets samlingar försvinner. Högskolebiblioteken, vars största uppgift är att hjälpa studenterna med kurslitteratur och andra nödvändiga verktyg för sina studier, använder sig ofta av användarstyrning i sina inköp. De köper in den litteratur studenterna, och i viss mån lärarna, vill ha. Den inköpta litteraturen är också, till skillnad från Kungl. Bibliotekets samlingar, företrädesvis på engelska eftersom det är det språk som studenterna behärskar. Högskolebibliotekens inköp täcker dock inte den mer avancerade forskningens behov, inte minst behovet av att kunna läsa forskningslitteratur på originalspråk och inte enbart i översättning till engelska. En annan fråga som gör oss oroliga är inköpen av elektroniska publikationer. I Dagens Nyheter säger Du att de elektroniska kopiorna inte ännu är lika tillgängliga som de fysiska. Som historiker har vi mycket riktigt kunnat konstatera att Kungl. Biblioteket inte längre tillhandhåller American Historical Review som är världens största historievetenskapliga tidskrift eller Scandinavian Journal of History i pappersformat utan dessa finns endast tillgängliga i elektronisk form, med ettårigt embargo. Vi måste alltså vänta i ett år för att få läsa artiklarna i dessa tidskrifter. Även om embargot skulle slopas är det olyckligt att viktiga tidskrifter inte längre finns tillgänglig i pappersformat på Kungl. Biblioteket, inte minst för det långsiktiga bevarandet. Om Kungl. Biblioteket upphör med sina e-prenumerationer så kommer ingen besökare att kunna ta del av tidigare årgångar av tidskrifter av den typ som vi har nämnt här. Vår bestämda mening är att e-prenumerationer och elektroniska utgåvor av litteraturen inte kan och ska ersätta de fysiska medierna utan komplettera dessa. Vi skulle vilja uppmana dig och Kungl. Biblioteket att istället för att dra ned på inköpen av utländsk facklitteratur verka för en höjning av anslagen för litteraturinköp. Förvärvet av utländsk litteratur måste uppfattas som en del av Kungl. Bibliotekets kärnverksamhet. Ni måste göra det tydligt att Kungl. Bibliotekets roll som nationalbibliotek och ledande humanistiskt forskningsbibliotek kräver att den internationella utgivningen är starkt representerad i samlingarna. För styrelsen för Svenska Historiska Föreningen, Elisabeth Elgán, ordförande
2011-11-14 KLÄDER OCH MODEInbjudan till skribenter att inkomma med manus till Historisk tidskrift[som pdf] Kläder och mode har under de senaste åren blivit ett alltmer diskuterat fenomen, både inom forskningen och offentligheten i stort. Samtidigt som ämnet bland annat har uppmärksammats i media, bloggar och inom museivärlden, har modeforskning med historiska och tvärveten-skapliga perspektiv på allvar etablerat sig i den akademiska världen. Bland de frågor som intresserar historiker märks hur mode och kläder är kopplade till konstruktioner av kön, klass och etnicitet. Långt ifrån att vara en enkel reflektion av det rådande samhället har kläder använts både för att upprätthålla distinktioner mellan grupper och för att ifrågasätta dessa och därigenom utmana samhällsordningen. En annan infallsvinkel handlar om hur konsumtion och produktion av textilier både har speglat samhällsutvecklingen och varit en drivkraft för den. Textilier har varit (och är) en viktig handelsvara och utgör ett av de tydligaste exempel på hur handel, produktion och konsumtion i modern tid har globaliserats. Historisk tidskrift vill under 2013 uppmärksamma aktuell historisk forskning kring kläder och mode i bred bemärkelse. Skribenter inbjuds därför att inkomma med uppsatsmanuskript om-fattande mellan 50000 och 70000 tecken (inklusive blanksteg och fotnoter) till redaktör Stefan Amirell senast den 31 mars 2012. Även förslag till andra texter, såsom vetenskapliga essäer, debattinlägg och forskningsöversikter, är välkomna. För manuskriptanvisningar, se här. Manuskript får ej tidigare ha publicerats på annat håll och kommer att genomgå sedvanlig redaktionell prövning och lektörsgranskning innan beslut om publicering fattas. Ytterligare upplysningar lämnas av redaktör Stefan Amirell.
Redaktör, Historisk tidskrift Stefan Amirell Medredaktörer, Kläder och mode Thérese Andersson, Stockholms universitet Pia Lundqvist, Göteborgs universitet
2011-09-20 Historisk tidskrift finns vid utställningen under De Svenska Historiedagarna i Stockholm 7-9 oktober 2011.
2011-05-26 Vetenskapsradion Historia: Historisk tidskrifts redaktör Stefan Eklöf Amirell och Sverker Sörlin - "hur nationellt navelskådande svensk historieforskning är idag". Från Svenska historikermötet i Göteborg.
2011-05-16 Det femte Svenska historikermötet hölls 5-7 maj 2011 i Göteborg. Kolleger historiker, ekonomhistoriker och idéhistoriker vid Göteborgs universitet hade organiserat hela evenemanget, som utöver ett stort antal sessioner om aktuell forskning i historia, också bjöd på fest och tid för diskussioner mellan kolleger i alla åldrar. De medlemmar, som jag som ordförande för Svenska Historiska Föreningen träffade, var alla mycket nöjda med konferensen. En toppenkonferens! Tack Göteborg för ert jobb!
På bilden: Profesor Thomas Lindkvist och docent Elisabeth Elgán
2011-05-16 Att skriva uppsatser i historievetenskapliga tidskrifter
På bilden: Stefan Eklöf Amirell och Ulrika Holgersson Vid Svenska historikermötet i Göteborg arrangerade Historisk tidskrift, tillsammans med tidskriften Scandia, en välbesökt session med rubriken "Att skriva uppsatser i historievetenskapliga tidskrifter". Redaktören för Historisk tidskrift, Stefan Amirell, inledde med en betraktelse över villkoren för humanvetenskapliga publikationer i allmänhet, särskilt med avseende på intressekonflikten mellan administrativa och vetenskapliga aktörer i synen på tidskrifternas funktion och syfte: ska de i första hand fungera som kvalitetsfilter och redskap för fördelning av forskningsresurser eller ska de i första hand utgöra fora för vetenskapliga diskussioner och plattformar för publicering av vetenskapligt relevanta resultat? Redaktören för Scandia, Ulrika Holgersson, lyfte i sin presentation bland annat fram betydelsen av digitala publikationvägar och publicering på andra språk än svenska. En livlig diskussion med deltagande av publiken följde på presentationerna.
PRESSMEDDELANDE från Svenska Historiska FöreningenStockholm, den 29 september 2010 Upprop för ett nytt museum för historia! Historiker kritiserar Historiska museets SverigeutställningOrdföranden i Svenska Historiska Föreningen, docent Elisabeth Elgán, kritiserar skarpt den aktuella utställningen Sveriges historia på Historiska museet i Stockholm. Hon menar att en nysatsning på ett riktigt historiskt museum, i stället för dagens arkeologimuseum, behövs. För att skapa nödvändigt utrymme kan museets borggård glasas in eller museets kristna konst återlämnas till kyrkan.Att tränga ihop en utställning om Sveriges historia från 1000-talet till 1900-talet i en av museets salar och på två trappavsatser känns nästan lite pinsamt och resultatet är både spretigt och överlastat, menar Elisabeth Elgán. Vad som saknas är en ordentlig permanent utställning som gestaltar Sveriges historia. Vidare, skriver Elgán:
För mer information, kontakta Stefan Eklöf Amirell, redaktör för Historisk tidskrift, tel. 076-18 50 555, e-post editor@historisktidskrift.se. Recensionsexemplar kan beställas via red@historisktidskrift.se.
Historisk tidskrift / Svenska Historiska Föreningen på Bok- och Biblioteksmässan i september 2010
Seminarium: Miljöns historia Lokal: J1
Medverkande: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Lars Lundgren, docent i historia, och Astrid Kander, docent i ekonomisk historia. Moderator: Staffan Granér, lektor i ekonomisk historia.
Historisk tidskrift finns representerad på mässan i Kulturtidskriftsmontern (B02:41)
2010-08-18 Sveriges största historiepris till Yvonne Hirdman!
|
|
Historisk tidskrift
utges av Svenska Historiska Föreningen med stöd av Kungl. Vitterhets
Historie och Antikvitets Akademien
och Vetenskapsrådet genom
redaktör Stefan Eklöf Amirell (ansvarig utgivare).
Svenska Historiska Föreningen |
|
Tel: 08-674 74 06 |
|
Redaktör: doc Stefan
Eklöf Amirell
|
|
Webbdesign: Collegit HB |
|
Senast uppdaterat: 16 December, 2011 |
||||||